Tiden som gäller – en oskriven regel i vardagen

Berättelse

I Sverige är tider något man ofta tar på allvar. På många arbetsplatser, i skolan och i vården förväntas man komma på utsatt tid till möten och besök. Det betyder inte att alla alltid är punktliga, men förväntan finns där: när en tid är bestämd räknar man med att den hålls.

Den som blir sen eller inte kan komma hör därför oftast av sig i förväg. Man ringer eller skickar ett meddelande och berättar hur det ligger till, så att den andra personen vet om det. På så sätt kan en bokad tid lämnas vidare till någon annan som behöver den. Att bara utebli utan att säga något uppfattas däremot ofta som oartigt.

Tydligast är reglerna inom vården. Om du har bokat ett besök hos en läkare eller tandläkare måste du oftast avboka eller omboka minst 24 timmar i förväg. Gör du inte det, eller uteblir helt, tar de flesta regioner ut en avgift. Ett besök räknas som uteblivet även om du kommer, men så sent att mer än halva besökstiden redan har gått.

Avgiften varierar mellan regionerna och kan ändras med åren. I Region Stockholm är den ungefär 400 kronor. Något som förvånar många är att avgiften tas ut även av den som har frikort, alltså den som annars får sin vård gratis. Avgiften räknas inte heller in i högkostnadsskyddet. Om man däremot har ett giltigt skäl – man kanske blir akut sjuk samma morgon – kan vården välja att inte ta ut den. Det är vårdgivaren som bedömer vad som räknas som ett giltigt skäl.

Bakom reglerna finns en enkel tanke: tider kostar pengar och resurser. När någon uteblir utan att säga till står en läkare eller en lärare och väntar i onödan, och en annan patient eller elev får vänta längre på sin tur. Att passa tider och att avboka i god tid handlar därför inte bara om regler, utan också om att visa hänsyn till andra.

Ordlista

Läsförståelsefrågor

1. Vad menar texten med att man “förväntas” komma på utsatt tid?

   1. Att det är straffbart i lag att komma för sent.
   2. Att andra räknar med att man håller en bestämd tid, även om alla inte alltid lyckas.
   3. Att man alltid måste komma minst en timme tidigare.

2. Varför hör många av sig i förväg om de inte kan komma?

   1. För att de då får tillbaka pengar.
   2. För att tiden då kan ges till någon annan som behöver den.
   3. För att de annars förlorar sitt frikort.

3. När räknas ett vårdbesök som uteblivet, enligt texten?

   1. Bara om man inte dyker upp alls.
   2. Även om man kommer, men så sent att större delen av tiden redan har gått.
   3. Om man kommer mer än fem minuter för sent.

4. Vad gäller för avgiften om man har frikort?

   1. Då slipper man avgiften helt.
   2. Man måste betala den ändå, trots att vården annars är gratis.
   3. Då blir avgiften dubbelt så hög.

5. Stämmer påståendena med texten? Svara ja, nej eller det står inte i texten.

   1. I vården ska man oftast av- eller omboka senast ett dygn före besöket.
   2. Avgiften för uteblivet besök är samma i alla regioner och ändras aldrig.
   3. Avgiften räknas in i högkostnadsskyddet.
   4. Det är patienten själv som bestämmer vad som är ett giltigt skäl.
   5. De flesta som bokar en tid kommer i rätt tid.

6. Varför kan man säga att ett uteblivet besök drabbar fler än bara personen själv? Använd exempel ur texten.

7. Vad är skillnaden mellan att avboka och att omboka en tid?

8. Texten avslutar med att passa tider “också handlar om att visa hänsyn”. Förklara med egna ord vad som menas.

9. Varför tror du att vården ändå kan låta bli att ta ut avgiften om man har ett giltigt skäl? Motivera ditt svar.

Diskussionsfrågor

• Finns det en liknande förväntan om att passa tider där du har bott? Berätta hur det fungerar.
• Vad tycker du om att man får betala en avgift även med frikort om man uteblir? Är det rimligt?
• Vad kan göra det svårt att passa tider i vardagen, till exempel med jobb, barn och bussar? Hur kan man lösa det?
• Skriv (4 meningar): Beskriv hur du själv brukar göra för att komma i tid till viktiga besök. Vad fungerar bra, och vad är svårt?