Berättelse
Den 18 maj 1992 var det dags för den stora avslutningskvällen på filmfestivalen i Cannes i södra Frankrike. Festivalen är en av de mest kända i världen, och varje år samlas tusentals skådespelare, regissörer och journalister där. I salen den här kvällen satt också den svenska skådespelaren Pernilla August. Hon var trettiofyra år och väntade spänt, eftersom priserna snart skulle delas ut.
Pernilla spelade huvudrollen i den svenska filmen Den goda viljan. Filmen var speciell på flera sätt. Manuset var skrivet av Ingmar Bergman, en av världens mest beundrade regissörer, och det handlade om hans egna föräldrar. Pernilla spelade Anna, Bergmans mamma. Regissör var Bille August, som dessutom var Pernillas man. Filmen var alltså en berättelse om en familj, gjord av ett par som själva levde tillsammans.
Rollen som Anna var krävande. Den behövde både styrka och stor känslighet, och Pernilla hade arbetat hårt med den. Men när hon satt i salen visste hon inte hur det skulle gå. Konkurrensen var hård, och de andra skådespelarna var skickliga.
Sedan hände det. Pernilla hörde sitt eget namn ropas upp som vinnare av priset för bästa kvinnliga skådespelare. Hela salen reste sig och applåderade. Förvånad och rörd gick hon fram till scenen och tog emot priset. Det var en av de finaste utmärkelser som en skådespelare över huvud taget kan få.
Kvällen blev ännu större. Senare delades festivalens allra största pris ut, Guldpalmen, och även det gick till Den goda viljan. Bille August fick därmed festivalens högsta utmärkelse för samma film som gett hans fru priset för bästa skådespelare. För den svenska filmen var det en historisk kväll.
Efter Cannes förändrades mycket för Pernilla August. Priset gjorde henne internationellt känd, och fler dörrar öppnades. Några år senare valdes hon till och med till en roll i de amerikanska Star Wars-filmerna. Men det började den där majkvällen 1992, i ögonblicket då hennes namn ropades upp i den stora salen i Cannes.
Ordlista
| Ord | Förklaring |
|---|---|
| en avslutningskväll | den sista kvällen, när man avslutar något |
| en filmfestival | en stor händelse där man visar och prisar filmer |
| spänt | med spänning, nervöst och förväntansfullt |
| ett manus | texten med repliker som filmen bygger på |
| beundrad | någon som många ser upp till |
| krävande | svår, något som kräver mycket |
| känslighet | förmåga att känna och visa känslor |
| konkurrens | när flera tävlar om samma sak |
| applådera | klappa händerna för att visa uppskattning |
| rörd | berörd, känslosam |
| en utmärkelse | ett fint pris för något man gjort bra |
| Guldpalmen | festivalens allra största pris |
Läsförståelsefrågor
Vad vill texten visa med att Pernilla satt och “väntade spänt” i salen?
- att hon var uttråkad
- att hon var nervös och inte visste hur det skulle gå
- att hon var säker på att vinna
På vilka sätt var filmen Den goda viljan speciell?
- den var skriven av Ingmar Bergman om hans egna föräldrar och regisserad av Pernillas man
- den spelades in i USA
- den var en tecknad film för barn
Stämmer påståendena med texten? Svara ja, nej eller det står inte i texten.
- Pernilla spelade Ingmar Bergmans mamma Anna.
- Pernilla var helt säker på att hon skulle vinna priset.
- Filmen Den goda viljan vann också Guldpalmen.
- Pernilla tackade Ingmar Bergman i sitt tal på scenen.
Varför kallar texten kvällen “historisk” för den svenska filmen?
Förklara med egna ord varför rollen som Anna var “krävande”.
Texten säger att “fler dörrar öppnades” efter priset. Vad menas med det?
Varför tror du att texten avslutar med att allt “började den där majkvällen 1992”?
Diskussionsfrågor
- Pernilla väntade nervöst på resultatet. Hur hanterar du själv spänning och väntan?
- Texten beskriver ett ögonblick som blev en vändpunkt. Vad är en vändpunkt, och har du varit med om en?
- Är det en fördel eller en nackdel att arbeta tillsammans med någon man lever med, som Pernilla och Bille? Diskutera.
- Skriv (4 meningar): Berätta om ett ögonblick som förändrade något i ditt liv. Vad hände, och vad ledde det till?