Ett avtal med ödet

Berättelse

Måndagen den 23 november 2015 var en kväll som många i den svenska bokvärlden hade sett fram emot. Det var dags för Augustgalan i Konserthuset i Stockholm, kvällen då Augustpriset delas ut. Priset är ett av Sveriges mest prestigefyllda litteraturpris, och i klassen för skönlitteratur var Jonas Hassen Khemiri en av de tre nominerade. Hans bidrag var romanen “Allt jag inte minns”, hans fjärde roman.

Men för Jonas hade dagen sett helt annorlunda ut än vad man kanske kunde tro. I stället för att förbereda sig inför galan hade han tillbringat större delen av dagen på ett sjukhus, tillsammans med en person som stod honom nära. Det skulle göras en rutinkontroll, och sedan väntade de på provsvaret. Tiden gick långsamt, och oron växte ju längre de fick vänta.

Medan han satt där och väntade började Jonas, som han själv senare beskrev det, förhandla med ödet. Han tänkte ungefär så här: om jag inte får Augustpriset i kväll, så får det vara så – bara provsvaren blir bra. Han var beredd att byta bort priset mot ett enda gott besked. Till slut kom svaret, och det var positivt. Personen var frisk. Den lättnad han kände gjorde nästan att kvällens gala kändes mindre viktig.

På kvällen satt Jonas ändå i den stora, festklädda salen, fortfarande fylld av dagens känslor. När juryn till sist läste upp namnet på vinnaren i hans klass var det hans eget namn de sa. Han hade vunnit Augustpriset, ett pris på 100 000 kronor och en bronsstatyett.

När Jonas klev upp på scenen för att hålla sitt tacktal kunde han inte hålla tyst om dagen som varit. Han berättade om timmarna på sjukhuset och om sitt tysta avtal med ödet. Sedan vände han sig liksom till ödet en sista gång och sa: “Jag tar tillbaka allt.” Med det menade han att han nu fick behålla båda sakerna – både det goda beskedet och priset – och att det betydde oerhört mycket för honom. Det blev ett av de mest minnesvärda tacktalen den kvällen, just för att det handlade så lite om litteratur och så mycket om livet. För en författare som ofta skriver om minne, förlust och vad som verkligen betyder något, blev kvällen nästan som en av hans egna berättelser.

Ordlista

Läsförståelsefrågor

1. Vad skulle hända i Konserthuset den 23 november 2015?

   1. En konsert med klassisk musik
   2. Augustgalan, då Augustpriset delas ut
   3. En filmpremiär

2. Varför hade Jonas tillbringat större delen av dagen på sjukhuset?

   1. Han var själv allvarligt sjuk
   2. En person nära honom skulle göra en rutinkontroll
   3. Han skrev på en ny bok där

3. Vad innebar Jonas “avtal med ödet”?

   1. Han ville hellre ha ett bra provsvar än att vinna priset
   2. Han lovade att aldrig skriva mer
   3. Han ville vinna priset till varje pris

4. Vad fick vinnaren i Jonas klass, enligt texten?

   1. Bara äran, inga pengar
   2. 100 000 kronor och en bronsstatyett
   3. En resa till New York

5. Stämmer påståendena? Svara ja, nej eller det står inte i texten.

   1. Provsvaret blev positivt.
   2. Jonas talade i sitt tacktal om dagen på sjukhuset.
   3. Jonas tackade nej till priset.

6. Varför kändes galan “mindre viktig” för Jonas just den dagen?

7. Vad menade Jonas med orden “Jag tar tillbaka allt”? Förklara. (öppen fråga)

8. Texten säger att kvällen blev “nästan som en av hans egna berättelser”. Vad tror du menas med det?

Diskussionsfrågor

• Jonas tyckte att hälsan var viktigare än ett fint pris. Håller du med? Varför, eller varför inte?
• Många gör “avtal” med sig själva eller med ödet när de är oroliga. Har du gjort något liknande?
• Vad gör att ett tacktal eller ett ögonblick fastnar i minnet hos många människor?
• Skriv (4 meningar): Beskriv en dag då två viktiga saker hände samtidigt. Vad hände, och hur kändes det?