← Sverige A–Ö

Värderingar & sociala koder

Förr sa man ‘ni’ – i dag säger nästan alla ‘du’

SFI C A2 lästid ca 3 min

Elevversion

Ladda ner PDF · elev PDF · lärare Visa lärarversion (med facit)

Svartvitt porträtt av Bror Rexed,
chefen för Medicinalstyrelsen, som 1967 blev en symbol för
du-reformen.
Bror Rexed, 1967. Foto: Okänd fotograf. Public domain, via Wikimedia Commons.
Lyssna på texten

Berättelse

I Sverige säger nästan alla “du” till varandra. Du säger “du” till din lärare, till din chef och till människor du inte känner. Det känns helt normalt i dag. Men förr var det inte så.

Tidigare sa man inte “du” till alla. Man sa “du” bara till barn och till människor som stod en nära, till exempel familj och goda vänner. Till andra sa man “ni”. Man kunde också använda en titel. Man sa till exempel “doktorn” eller “direktören” i stället för “du”. Det kändes artigt och fint.

På 1960-talet började det ändras. Allt fler började säga “du” och förnamn till nästan alla. Det spelade ingen roll om personen var ung eller gammal, chef eller arbetare. En känd händelse var år 1967. Då sa en chef som hette Bror Rexed att hans personal fick säga “du” till honom. Många minns det än i dag. Men förändringen hade börjat lite tidigare också. Bror Rexed var inte ensam.

I dag säger de flesta “du” till varandra. Ordet “ni” finns kvar, men man använder det inte så ofta. Ibland säger man “ni” för att vara extra artig, till exempel i en affär eller till en äldre person. Att säga “du” är alltså inte oartigt i Sverige. För många är det ett tecken på att alla människor är lika mycket värda.

Ordlista

Ord Förklaring
titel ett ord för vad någon är eller arbetar med, t.ex. doktor
artig trevlig och fin mot andra människor
personal alla som arbetar på ett ställe
chef den som bestämmer på ett jobb
förnamn namnet man får när man föds, t.ex. Anna
ändras bli på ett nytt sätt; bli annorlunda
händelse något som händer
arbetare en person som arbetar
tecken något som visar eller betyder något
lika värda värda lika mycket; alla är lika viktiga

Läsförståelsefrågor

  1. Vem sa man “du” till förr i tiden?

    1. Till alla människor, precis som i dag.
    2. Mest till barn och till sina allra närmaste, som familj och nära vänner.
    3. Bara till chefer och läkare.
  2. Vad kunde man säga i stället för “du” till en person man inte kände?

    1. Man sa alltid bara förnamnet.
    2. Man använde “ni” eller titeln för personens yrke.
    3. Man sa ingenting alls.
  3. Vad hände på 1960-talet, enligt texten?

    1. Allt färre vågade säga “du”.
    2. Det blev vanligt att säga “du” och förnamn även till okända och till chefer.
    3. Alla började säga “ni” i stället för “du”.
  4. Stämmer påståendena med texten? Svara ja, nej eller det står inte i texten.

    1. I dag säger de flesta i Sverige “du” till varandra.
    2. Bror Rexed var den enda som ville ändra på tilltalet.
    3. Bror Rexed var läkare till yrket.
  5. Varför kan man ibland säga “ni” i dag? Svara med egna ord.

  6. Texten säger att många ser “du” som ett tecken på att alla människor är lika mycket värda. Förklara med egna ord vad det betyder.

Diskussionsfrågor