Boken som först fick nej

Berättelse

Astrid Lindgren föddes 1907 på gården Näs utanför Vimmerby i Småland. Hon växte upp nära naturen och blev tidigt en skicklig berättare. Som vuxen flyttade hon till Stockholm, gifte sig och fick två barn.

Historien om Pippi Långstrump började hemma vid en sjuksäng. År 1941 låg dottern Karin sjuk och bad sin mamma att berätta något. ”Berätta om Pippi Långstrump”, sa Karin och hittade på det märkliga namnet i samma stund. Astrid började berätta, och de fantasifulla historierna om den starka flickan blev fler för varje kväll.

År 1944 skrev Astrid äntligen ner berättelserna. Hon skickade manuskriptet till ett av Sveriges största förlag, Bonniers – men förlaget tackade nej. I stället för att ge upp arbetade hon om texten och skickade in den i en tävling för barnböcker hos förlaget Rabén & Sjögren. Den här gången vann hon första pris, och 1945 gavs Pippi Långstrump ut.

Pippi var en ovanlig hjältinna. Hon var ett barn som var starkare än vuxna, som bodde ensam utan föräldrar och som struntade i alla regler. I en tid då barn – och särskilt flickor – förväntades vara tysta och lydiga, blev hon en symbol för frihet och mod. En del vuxna blev upprörda, men barnen älskade henne.

I dag är böckerna om Pippi översatta till mer än åttio språk och lästa av barn över hela världen. Att en av världens mest älskade barnböcker en gång refuserades påminner oss om något viktigt: ett nej behöver inte vara slutet.

Ordlista

Läsförståelsefrågor

1. Hur beskrivs Astrid som ung?

   1. Som blyg och tystlåten
   2. Som duktig på att berätta
   3. Som intresserad av politik

2. Hur kom namnet ”Pippi Långstrump” till?

   1. Astrid läste det i en annan bok
   2. En sjuk flicka hittade på namnet
   3. Förlaget valde namnet

3. Vad gjorde Astrid när det första förlaget sa nej?

   1. Hon slutade skriva
   2. Hon ändrade texten och försökte på nytt
   3. Hon skrev en helt annan bok

4. Stämmer påståendena med texten? Svara ja, nej eller det står inte i texten.

   1. Pippi Långstrump gavs ut samma år som Astrid skrev ner berättelserna.
   2. Alla vuxna tyckte om boken om Pippi.
   3. Astrid skrev också böcker för vuxna.

5. Varför var Pippi en ovanlig hjältinna för sin tid? Svara med egna ord.

6. I sista meningen står det: ”ett nej behöver inte vara slutet.” Vad menar författaren? Förklara.

7. Vad tror du att Astrid kände när Bonniers sa nej? Hur kan du veta det utifrån texten?

Diskussionsfrågor

• Tänk på en person som inte gav upp. Vad hände? Vad kan vi lära oss?
• Pippi bröt mot reglerna. När är det bra att göra det, och när är det inte bra?
• Skriv (berättande text): Skriv om en gång då du eller någon du känner försökte igen efter ett misslyckande. Använd rubrik, inledning, händelser och avslutning.