← Alla berättelser

Vetenskap och medicin

Forskaren som hjälpte hjärnan

SFI C A2 lästid ca 3 min

Elevversion

Ladda ner PDF · elev PDF · lärare Visa lärarversion (med facit)

Arvid Carlsson, äldre man med
glasögon, håller ett föredrag.
Arvid Carlsson håller föredrag på Göteborgs vetenskapsfestival, 2011. Foto: Vogler. CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons.
Lyssna på texten

Berättelse

Arvid Carlsson föddes i Uppsala 1923. Han läste medicin i Lund och blev läkare 1951. Men han ville helst vara forskare, eftersom han var nyfiken på hur hjärnan fungerar.

På 1950-talet trodde de flesta att ett ämne som heter dopamin inte var så viktigt. Arvid Carlsson trodde tvärtom. Han gjorde en metod som kunde mäta dopamin i hjärnan. Då upptäckte han att det fanns mycket dopamin just där rörelserna styrs.

Sedan gjorde han ett försök med djur. När djuren fick för lite dopamin kunde de nästan inte röra sig. Men när han gav dem ämnet L-dopa började de röra sig igen, eftersom kroppen gör om L-dopa till dopamin. Carlsson hade bevisat att dopamin är viktigt för våra rörelser.

Den här upptäckten blev viktig, eftersom människor med Parkinsons sjukdom också har för lite dopamin. Därför kunde läkare börja ge dem L-dopa. Många patienter kunde sedan gå mycket bättre. L-dopa blev den viktigaste medicinen mot sjukdomen.

År 1959 blev Carlsson professor i Göteborg, och där forskade han i många år. När han var gammal var han fortfarande nyfiken och ställde frågor. År 2000 fick han Nobelpriset tillsammans med två andra forskare. Arvid Carlsson dog i Göteborg 2018. Idag är han en av Sveriges mest kända forskare.

Ordlista

Ord Förklaring
forskare person som tar reda på ny kunskap
nyfiken vill veta och lära sig mycket
dopamin ett ämne i hjärnan
mäta ta reda på hur mycket det finns
rörelser när kroppen rör sig, till exempel går
försök när man testar något för att se vad som händer
L-dopa ett ämne som blir dopamin i kroppen
Parkinsons sjukdom en sjukdom som gör det svårt att röra sig
medicin hjälper mot sjukdom
professor en lärare och forskare på universitet
Nobelpriset ett mycket fint pris

Läsförståelsefrågor

  1. Vad ville Arvid Carlsson helst arbeta med?

    1. Vara läkare på sjukhus.
    2. Forska om hjärnan.
    3. Undervisa i skolan.
  2. Vad trodde de flesta forskare om dopamin på 1950-talet?

    1. Att det var mycket viktigt.
    2. Att det inte var så viktigt.
    3. Att det var farligt.
  3. Vad hände med djuren när de fick för lite dopamin?

    1. De kunde nästan inte röra sig.
    2. De blev pigga.
    3. De åt mer.
  4. Varför hjälpte upptäckten personer med Parkinsons sjukdom?

    1. De behöver sova mer.
    2. De har också för lite dopamin.
    3. De äter för lite mat.
  5. Stämmer påståendena med texten? Svara ja, nej eller det står inte i texten.

    1. Carlsson blev professor i Göteborg.
    2. Carlsson slutade vara nyfiken när han blev gammal.
    3. Carlsson hade en bror som också forskade.
  6. Vad gör kroppen med L-dopa? Svara med en mening.

  7. Varför blev L-dopa en viktig medicin? Skriv kort.

  8. Carlsson “ställde frågor” även som gammal. Vad tror du det säger om honom? (En kort tanke.)

Diskussionsfrågor