← Alla berättelser

Litteratur

Mannen som förlorade rösten men inte språket

Grundläggande B1 lästid ca 6 min

Lärarversion (med facit)

Ladda ner PDF · elev PDF · lärare Visa elevversion

Porträtt av den äldre Tomas
Tranströmer, leende, vid ett tillfälle 2012.
Tomas Tranströmer, 2012. Foto: Pia Nordlander / bildN. CC BY 3.0, via Wikimedia Commons.
Lyssna på texten

Berättelse

Två liv på en gång

Tomas Tranströmer föddes i Stockholm 1931. Föräldrarna skilde sig tidigt, och han växte upp ensam med sin mor, en lärare. Redan som tonåring började han skriva dikter, men han valde ändå en trygg yrkesbana och utbildade sig till psykolog. Resten av livet kom att präglas av denna dubbelhet: å ena sidan en lågmäld tjänsteman som hjälpte andra, å andra sidan en av landets mest beundrade poeter.

Att han lät de två rollerna leva sida vid sida var inget tillfälligt. Han arbetade först med unga lagöverträdare på en ungdomsvårdsskola och senare, från 1965, vid Arbetsmarknadsinstitutet i Västerås, där han hjälpte människor med funktionsnedsättning och tidigare fångar att hitta tillbaka till arbetslivet. Mötet med människor i utsatta lägen satte spår, vilket många läsare menar går att ana i hans dikter.

En sparsam men lysande författare

Tranströmer debuterade 1954 med “17 dikter”, en av de mest uppmärksammade debuterna under hela årtiondet. Trots framgången skrev han långsamt och gav ut få böcker. Varje dikt var hårt arbetad och förtätad, som om inget ord fick vara överflödigt. Hans bilder hämtades ofta ur den nordiska naturen, ur årstidernas växlingar och ur de korta ögonblick då det vardagliga plötsligt öppnar sig mot något större och mer gåtfullt.

Följaktligen blev hans poesi inte bunden till Sverige. Den lästes och älskades runt om i världen och översattes så småningom till mer än sextio språk, vilket är ovanligt för en poet som skrev på ett litet språk. Han hade nära kontakt med diktare i andra länder, och hans knappa, klara stil visade sig fungera långt utanför den svenska kontexten.

Slaget som inte tystade honom

År 1990 drabbades Tranströmer av en stroke. Den lämnade honom delvis förlamad och nästan helt utan tal. För en människa vars hela liv kretsade kring språket kunde detta ha inneburit slutet. Trots detta gav han inte upp. Han fortsatte att skriva, om än långsamt, och flera av de diktsamlingar som kom efter sjukdomen räknas i dag till hans allra främsta. Han lärde sig också att spela piano med enbart vänster hand, och musiken blev ett sätt att fortsätta uttrycka sig när talet svek.

Att hans senare verk anses så starka säger något viktigt: sjukdomen begränsade kroppen, men inte det inre språket. Han hade förlorat rösten, men inte orden.

Ett erkännande och ett eftermäle

År 2011 tilldelades Tomas Tranströmer Nobelpriset i litteratur. Motiveringen löd att han genom sina förtätade, genomlysta bilder ger oss ny tillgång till verkligheten. Han dog i Stockholm 2015. Det som lever kvar är inte bilden av en sjuk man, utan av en poet som med få ord lärde oss att se det vanliga på nytt.

Ordlista

Ord Förklaring
präglas formas eller färgas starkt av något
dubbelhet att två sidor finns samtidigt
lågmäld tyst och stillsam, inte högljudd
lagöverträdare person som har brutit mot lagen
funktionsnedsättning när kroppen eller hjärnan fungerar annorlunda än vanligt
utsatt i en svår eller osäker situation
förtätad sammanpressad, full av mening på liten plats
överflödig onödig, något man inte behöver
kontext sammanhang som något hör hemma i
drabbas råka ut för något svårt
svika inte fungera när man behöver det
eftermäle det man minns en person för efter döden

Läsförståelsefrågor

  1. Vad menas i texten med att Tranströmer levde “två liv på en gång”?

    1. Han bytte namn mitt i livet
    2. Han var samtidigt psykolog och poet
    3. Han bodde omväxlande i Sverige och utomlands
  2. Hur beskrivs Tranströmers sätt att skriva?

    1. Snabbt och med många böcker
    2. Sparsamt, med få men hårt bearbetade dikter
    3. Slarvigt och utan eftertanke
  3. Varför är det ovanligt att hans dikter översattes till så många språk?

    1. För att han skrev på ett litet språk
    2. För att han skrev på engelska från början
    3. För att han bara skrev korta texter
  4. Vad hände efter stroken 1990?

    1. Han slutade helt med både ord och musik
    2. Han fortsatte skriva och lärde sig spela piano med vänster hand
    3. Han flyttade utomlands och slutade skriva
  5. Vad blev Tranströmer tilldelad 2011?

    1. Nordiska rådets pris
    2. Augustpriset
    3. Nobelpriset i litteratur
  6. Stämmer påståendena med texten? Svara ja, nej eller det står inte i texten.

    1. Tranströmer arbetade en tid med unga som hade brutit mot lagen.
    2. Tranströmer gav ut många böcker varje år.
    3. Efter stroken kunde han tala precis som förut.
    4. Tranströmer fick också en del internationella priser före Nobelpriset.
  7. Förklara med egna ord vad meningen “Han hade förlorat rösten, men inte orden” betyder.

  8. Texten antyder att mötet med utsatta människor “satte spår” i hans dikter. Vad tror du menas med det?

  9. Varför tror du att musiken blev så viktig för Tranströmer efter sjukdomen? Motivera ditt svar.

  10. Texten säger att flera av hans dikter efter sjukdomen “räknas till hans allra främsta”. Vad antyder detta om förhållandet mellan svårigheter och kreativitet?

  11. Vad menar du att Nobelmotiveringen “ny tillgång till verkligheten” innebär? Ge ett exempel på hur en dikt skulle kunna göra det.

  12. Vilket budskap tror du att texten som helhet vill förmedla om Tranströmers liv?

Facit

  1. b
  2. b
  3. a
  4. b
  5. c
    1. ja b) nej c) nej d) det står inte i texten
  6. Exempel på svar: Han kunde nästan inte tala efter stroken (förlorade rösten), men hans förmåga att tänka och skriva i dikter fanns kvar (behöll orden).
  7. Exempel på svar: Att hans arbete med människor i svåra situationer påverkade hur han skrev, och att man kan känna igen den erfarenheten och medkänslan i dikterna.
  8. Exempel på svar: När talet inte fungerade kunde musiken bli ett annat språk. Att spela piano gav honom ett sätt att uttrycka känslor och en mening i vardagen.
  9. Exempel på svar: Det antyder att motgångar inte alltid stoppar skapande, utan ibland kan fördjupa det. Begränsningen tvingade kanske fram något ännu starkare.
  10. Exempel på svar: Att hans bilder får oss att se vanliga ting på ett nytt sätt. Till exempel kan en dikt om en vinterdag göra att man plötsligt lägger märke till ljuset eller tystnaden runt sig.
  11. Exempel på svar: Att man kan möta stora motgångar utan att förlora sig själv, och att konst och inre liv kan bestå även när kroppen sviker.

Bedöm öppna svar efter innehåll, inte efter exakt formulering.

Texten lämpar sig för fördjupande samtal om motståndskraft, identitet och konstens roll i ett liv. Tema: att bevara sitt inre språk trots yttre förlust. Fråga 8, 10, 11 och 12 tränar inferens och tolkning på B1-nivå.

Diskussionsfrågor