Berättelse
En barnvagn utanför kaféet
För många som är nya i Sverige är det en överraskande syn: en barnvagn med ett sovande barn står ensam utanför ett kafé, medan föräldern sitter inne och fikar. Tanken är att vagnen och barnet ska vara kvar, orörda, när föräldern kommer ut igen. På landsbygden kan man möta en liknande syn – en liten obevakad gårdsbutik där någon säljer ägg eller bär och kunden lägger pengarna i en låda utan att någon vaktar. Bakom dessa vardagsbilder finns något som forskare studerar på allvar: social tillit. Med social tillit, eller mellanmänsklig tillit, menas att man litar på de flesta andra människor man möter – alltså på folk man inte känner, inte bara på familj och vänner. (Just dessa exempel är dock iakttagelser och illustrationer, inte mätningar.)
Vad forskningen visar
Tilliten i Sverige hör till de mest undersökta i världen. SOM-institutet vid Göteborgs universitet har mätt den i en mätserie som startade i mitten av 1990-talet, vilket är en av de längsta mätserierna i världen. Resultaten visar att den genomsnittliga tilliten är hög. Därför beskriver forskarna Bo Rothstein och Sören Holmberg Sverige som ett “höglitarland”. Tillsammans med de andra nordiska länderna ligger Sverige bland de länder i världen där flest personer säger att man kan lita på andra.
Forskarna delar in människor i höglitare, mellanlitare och låglitare. I undersökningen 2014 var andelen höglitare den högsta som dittills uppmätts: 61 procent. Mellanlitarna var 27 procent och låglitarna 10 procent. Tilliten har dessutom varit ganska stabil över tid. År 1996 var andelen höglitare 58 procent och andelen låglitare 9 procent, alltså nära nivåerna långt senare. Det är viktigt att lägga märke till årtalen: en procentsiffra gäller ett visst år och en viss undersökning, och bör inte läsas som en evig sanning.
Tilliten är ett genomsnitt
Här är det viktigt att läsa siffrorna rätt. Att tilliten är hög betyder att medelvärdet är högt – det är ett genomsnitt. Det betyder alltså inte att alla litar på alla, och inte heller att man aldrig blir lurad. Tilliten är inte jämnt fördelad. Enligt forskningen litar yngre personer, personer med kortare utbildning, arbetare och personer födda utanför Norden i något lägre grad på andra. I vissa av dessa grupper är andelen höglitare omkring 45 procent, mot ett snitt på drygt 56 procent. Därför bör man undvika att säga “svenskar litar på varandra” och hellre skriva att tilliten i genomsnitt är hög, men inte i alla grupper.
Varför är tilliten hög?
En spännande fråga är förstås varför tilliten är så hög. Det finns inget säkert svar. En vanlig förklaring är att Sverige har förhållandevis små skillnader mellan människor, opartiska myndigheter, låg korruption och ett utbyggt välfärdssystem. Men detta är möjliga förklaringar, inte fastställda orsaker, och de är omdiskuterade bland forskare. Därför är det klokt att skriva “en vanlig förklaring är att …” i stället för att påstå att man säkert vet orsaken. Forskare vid Göteborgs universitet har dessutom funnit att en mer mångkulturell befolkning i ett område inte i sig verkar ha sänkt den svenska tilliten – ett resultat som är omdiskuterat men ofta citerat.
Staten och tilliten
Tilliten märks inte bara i undersökningar, utan diskuteras också av staten. År 2016 tillsatte regeringen en så kallad Tillitsdelegation, som skulle utveckla mer “tillitsbaserad styrning” i offentlig sektor. Arbetet redovisades i utredningarna SOU 2018:47 och SOU 2019:43. Idén är att man ska lita mer på de anställdas omdöme och kunnande, i stället för att styra dem med många detaljerade regler och kontroller. Inom forskningen ses hög mellanmänsklig tillit ofta som ett slags “socialt kapital” – något som kan göra det lättare för samhället, ekonomin och välfärden att fungera.
Vad man bör komma ihåg
Sammantaget är det väl belagt i forskningen att den uppmätta tilliten i Sverige är hög. Men man bör vara försiktig med både orden och slutsatserna. Det handlar om ett genomsnitt knutet till vissa år, inte om enskilda personer, och berättelser som den om barnvagnar utanför kaféer är vardagsexempel, inte mätningar. Att säga att “i genomsnitt är den uppmätta tilliten i Sverige hög, men ojämnt fördelad” är riktigare än att säga något om hur ärliga eller godtrogna människor skulle vara. Och “tillitssamhället” är inte en officiell titel, utan ett populärt och forskningsnära sätt att tala om detta.
Ordlista
| Ord | Förklaring |
|---|---|
| social tillit | att man litar på de flesta andra människor man möter |
| obevakad | utan någon som passar eller vaktar |
| mätserie | mätningar som görs på samma sätt under många år |
| höglitare | en person som litar mycket på andra människor |
| genomsnitt | ett medelvärde för många personer |
| höglitarland | ett land där den uppmätta tilliten är hög |
| fördelad | hur något är uppdelat mellan olika grupper |
| korruption | när makt eller pengar används på ett ohederligt sätt |
| opartisk | som behandlar alla lika och inte tar parti |
| omdiskuterad | något som man diskuterar och inte är överens om |
| socialt kapital | tillit och kontakter som hjälper ett samhälle att fungera |
| tillitsbaserad styrning | att leda genom att lita på de anställdas omdöme |
| anekdot | en kort, vardaglig berättelse, inte ett bevis |
Läsförståelsefrågor
Vad menas med social tillit i texten?
- Att man litar på sin familj och sina vänner.
- Att man litar på de flesta människor man möter, även sådana man inte känner.
- Att man litar på att vädret blir bra.
Varför beskriver forskarna Sverige som ett “höglitarland”?
- För att alla i Sverige litar på alla.
- För att den genomsnittliga tilliten är hög och Sverige ligger bland länderna med flest som litar på andra.
- För att Sverige har de längsta sommarloven.
Vad säger texten om varför tilliten är hög i Sverige?
- Forskarna är helt säkra på orsaken.
- Det finns vanliga förklaringar, men de är möjliga förklaringar och omdiskuterade.
- Ingen har någonsin försökt förklara det.
Vad betyder ordet “genomsnitt” i texten?
- Det högsta värdet av alla.
- Ett medelvärde för många personer.
- Det lägsta värdet av alla.
Stämmer påståendena med texten? Svara ja, nej eller det står inte i texten.
- I undersökningen 2014 var andelen höglitare 61 procent.
- Den höga tilliten betyder att alla i Sverige litar på alla.
- Tilliten är i något lägre grad bland personer födda utanför Norden.
Stämmer påståendena med texten? Svara ja, nej eller det står inte i texten.
- År 1996 var andelen höglitare 58 procent.
- Regeringen tillsatte en Tillitsdelegation 2016.
- “Tillitssamhället” är ett officiellt och lagstadgat begrepp.
Förklara med egna ord varför det är viktigt att komma ihåg att den höga tilliten är ett genomsnitt.
Texten använder uttryck som “en vanlig förklaring är att” och “möjliga förklaringar, inte fastställda orsaker”. Vad vill texten visa med sådana ord, och varför är det klokt att skriva så?
Texten säger att forskare har funnit att en mer mångkulturell befolkning i ett område inte i sig verkar ha sänkt tilliten, men kallar resultatet “omdiskuterat”. Varför är det rimligt att vara försiktig med ett sådant resultat?
Texten skiljer på berättelsen om barnvagnen och resultaten från mätningarna. Vad är skillnaden mellan ett vardagsexempel (en anekdot) och en mätning, enligt texten?
Vad tror du menas med “tillitsbaserad styrning”, som Tillitsdelegationen skulle utveckla? Svara med stöd i texten.
Texten säger att det är riktigare att skriva “i genomsnitt är den uppmätta tilliten hög, men ojämnt fördelad” än att säga något om hur ärliga människor är. Varför tror du att texten väljer att uttrycka sig så?
Facit
- Att man litar på de flesta människor man möter, även sådana man inte känner.
- För att den genomsnittliga tilliten är hög och Sverige ligger bland länderna med flest som litar på andra.
- Det finns vanliga förklaringar, men de är möjliga förklaringar och omdiskuterade.
- Ett medelvärde för många personer.
- ja b) nej (det är ett genomsnitt; alla litar inte på alla, och man kan bli lurad) c) ja
- ja b) ja c) nej (texten säger tvärtom att det inte är ett officiellt eller lagstadgat begrepp, utan ett populärt och forskningsnära uttryck)
- Exempel på svar: Ett genomsnitt är ett medelvärde för många. Det betyder inte att varje person litar på alla. Vissa grupper har lägre tillit, och man kan bli lurad även i Sverige. Därför ska man inte tro att den höga siffran gäller alla lika.
- Exempel på svar: Texten vill visa att förklaringarna inte är säkra, bevisade orsaker utan tolkningar som forskare diskuterar. Det är klokt att skriva så för att vara ärlig och källkritisk och inte sprida en osäker uppgift som om den vore sann.
- Exempel på svar: Resultatet är omdiskuterat, alltså är forskarna inte överens om det. Då bör man inte presentera det som ett säkert faktum, utan berätta att det finns men att det diskuteras.
- Exempel på svar: Berättelsen om barnvagnen är ett enskilt vardagsexempel, en anekdot, som inte bevisar något allmänt. En mätning, som SOM-institutets, samlar in svar från många människor på ett systematiskt sätt och säger något om genomsnittet.
- Exempel på svar: Det verkar betyda att man litar mer på de anställdas omdöme och kunnande i offentlig sektor, i stället för att styra dem med många detaljerade regler och kontroller.
- Exempel på svar: Att säga “den uppmätta tilliten är hög, men ojämnt fördelad” håller sig till vad mätningarna faktiskt visar. Att säga något om hur ärliga människor är skulle bli en generalisering om enskilda personer, som texten inte kan belägga. Det är mer korrekt och rättvist att hålla sig till det man har mätt.
Bedöm öppna svar efter innehåll, inte efter exakt formulering.
Texten lämpar sig för arbete med samhällsbegrepp, statistikförståelse och källkritik. Tema: värderingar och sociala koder samt förhållandet mellan medborgare och myndigheter. Flera frågor (7, 8, 9, 10, 11, 12) kräver inferens och att eleven väger samman olika delar av texten. Eftersom ämnet kan upplevas som känsligt är det viktigt att lyfta hur texten skiljer på fakta (SOM-institutets mätserie sedan mitten av 1990-talet, 2014: 61 procent höglitare, 1996: 58 procent, Tillitsdelegationen 2016 med SOU 2018:47 och SOU 2019:43) och osäkra eller omdiskuterade tolkningar (orsakerna till hög tillit, mångkulturresultatet). Betona skillnaden mellan genomsnitt och enskild person, mellan anekdot och mätning, och att en procentsiffra hör till ett visst år. Bra utgångspunkt för att jämföra tillit till främlingar och myndigheter i elevernas egna länder, utan att rangordna länder mot varandra.
Diskussionsfrågor
- Texten beskriver social tillit som att lita på människor man inte känner. Hur är det där du kommer ifrån – i vilka situationer litar man lätt på främlingar, och i vilka situationer inte?
- En vanlig förklaring till hög tillit är opartiska myndigheter och låg korruption. Vad tror du behövs för att människor ska känna förtroende för myndigheter?
- Texten säger att tilliten är ett genomsnitt och varnar för dramatiska slutsatser och generaliseringar. Varför är det viktigt att läsa statistik försiktigt, tror du?
- Tillitsbaserad styrning innebär att man litar mer på de anställdas omdöme än på detaljerade regler. Vilka fördelar och nackdelar kan det ha, tror du?
- Skriv (6–8 meningar): Skriv en kort text om tillit i ditt eget liv eller i ett samhälle du känner väl. Beskriv en situation där tillit är viktig, vad som gör att man vågar lita på andra, och vad som händer när tilliten saknas.