← Sverige A–Ö

Högtider & traditioner

Festen för den ljusaste natten

Grundläggande B1 lästid ca 6 min

Lärarversion (med facit)

Ladda ner PDF · elev PDF · lärare Visa elevversion

En lövad och blomstersmyckad
midsommarstång med svensk flagga reses medan människor i sommarkläder
och folkdräkt står runt omkring under en blå himmel.
Midsommarafton i Brottby, Vallentuna, 2013. Foto: Einarspetz. CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons.
Lyssna på texten

Berättelse

En fest mitt i ljuset

Midsommar räknas, vid sidan av julen, som en av Sveriges viktigaste högtider. Men de två firas på helt olika sätt. Julen infaller i vinterns mörker, medan midsommar firas i juni, nära den ljusaste tiden på hela året. Runt sommarsolståndet når solen sin högsta punkt, och dagarna är som längst. I norra Sverige går solen knappt ner alls under dessa dygn, och även längre söderut är nätterna ljusa och svala. Just det här ljuset ger midsommar en speciell stämning som många upplever som nästan magisk.

Ett datum som flyttades

I dag infaller midsommarafton alltid på en fredag, mellan den 19 och 25 juni, och midsommardagen på lördagen efter. Så har det varit sedan 1953. Tidigare låg festen på ett fast datum, den 23 juni, men riksdagen beslutade att flytta den till en fredag. Tanken var att en helg som alltid hänger ihop med lördagen skulle passa bättre med arbetsveckan. Eftersom de flesta är lediga reser många ut till landet, till en sommarstuga eller hem till släkt och vänner. För en del är midsommar framför allt en lugn dag i naturen, för andra en stor fest med många gäster.

Stången, dansen och kransarna

Mitt i firandet står ofta midsommarstången. Innan den kan resas måste den klädas, och det gör man gärna tillsammans: man samlar löv och blommor och fäster dem på stången tills den är grön och fin. När stången väl står rakt börjar dansen. En av de mest kända danserna är “Små grodorna”, där både barn och vuxna hoppar runt och låtsas vara grodor – en lek som ofta får alla att skratta. Många binder också kransar av sommarblommor och bär dem på huvudet. På matbordet hör ofta sill och färskpotatis hemma, och till efterrätt äter många jordgubbar med grädde, en frukt som smakar som allra bäst just i juni.

Gamla rötter, ny form

Även om firandet känns tidlöst har det en lång historia. Dagen kopplas till Johannes Döparens dag den 24 juni, ett kristet helgon, och firades redan under den katolska tiden före 1500-talet. Själva midsommarstången tror forskare kom till Sverige från Tyskland under medeltiden. Men det sätt som vi firar på i dag, med dans kring en lövad stång och blommor i håret, blev vanligt först under 1800-talet. Traditionen har alltså förändrats mycket: olika tider har lagt till sina egna seder, och en del gamla bruk har försvunnit. Trots det lever känslan kvar. Midsommar är fortfarande en fest för ljuset, naturen och gemenskapen – ett tillfälle att mötas och njuta av att sommaren äntligen är här.

Ordlista

Ord Förklaring
högtid en viktig dag eller fest som många firar tillsammans
sommarsolstånd den dag på året då solen är uppe allra längst
knappt nästan inte
infalla hända på en viss dag
fast datum samma datum varje år
riksdagen de folkvalda som bestämmer Sveriges lagar
klä (stången) sätta löv och blommor på stången
krans en ring av blommor som man bär på huvudet
helgon en mycket viktig person i den kristna kyrkan
medeltiden en tidsperiod ungefär år 1050–1500
sed / bruk ett vanligt sätt att göra något, en tradition
gemenskap känslan av att höra ihop med andra

Läsförståelsefrågor

  1. Vad är den största skillnaden mellan jul och midsommar enligt texten?

    1. Den ena är en högtid, den andra är det inte.
    2. Den ena firas i mörker, den andra i ljus.
    3. Den ena firas hemma, den andra på jobbet.
  2. Varför beslutade riksdagen att flytta midsommar till en fredag?

    1. För att festen skulle stämma bättre med veckans arbetsdagar.
    2. För att fler skulle få se midnattssolen.
    3. För att jordgubbarna skulle hinna mogna.
  3. Vad måste man göra med midsommarstången innan den reses?

    1. Måla den vit.
    2. Klä den med löv och blommor.
    3. Gräva ner den i jorden.
  4. Vad säger texten om hur vi firar midsommar i dag?

    1. Att firandet ser exakt likadant ut som på medeltiden.
    2. Att firandet i sin nuvarande form är ganska modernt.
    3. Att firandet aldrig har förändrats.
  5. Vad betyder ordet “gemenskap” i texten?

    1. En lång semester.
    2. Känslan av att höra ihop med andra.
    3. En särskild sorts mat.
  6. Stämmer påståendena med texten? Svara ja, nej eller det står inte i texten.

    1. Midsommarafton har alltid firats på en fredag.
    2. I norra Sverige går solen nästan inte ner alls runt midsommar.
    3. Alla svenskar tar ledigt på midsommarafton.
  7. Stämmer påståendena med texten? Svara ja, nej eller det står inte i texten.

    1. Midsommarstången tros ha kommit till Sverige från Tyskland.
    2. Jordgubbar smakar som bäst i juni.
    3. “Små grodorna” är den äldsta dansen i Sverige.
  8. Varför reser många ut till landet på midsommarafton? Svara med stöd i texten.

  9. Texten säger att midsommartraditionen “har förändrats mycket”. Ge två exempel från texten på sådant som har förändrats över tid.

  10. Förklara med egna ord vad meningen “olika tider har lagt till sina egna seder” betyder.

  11. Texten använder ofta ord som “ofta” och “många” i stället för “alla”. Varför tror du att texten är skriven så? Vad vill den visa?

  12. Varför kan man säga att midsommar är en fest för både naturen och gemenskapen? Använd exempel från olika delar av texten.

  13. I texten står det att firandet “känns tidlöst” men ändå har en lång historia. Hur kan något kännas tidlöst och samtidigt ha förändrats mycket? Motivera ditt svar.

Facit

    1. Den ena firas i mörker, den andra i ljus.
    1. För att festen skulle stämma bättre med veckans arbetsdagar.
    1. Klä den med löv och blommor.
    1. Att firandet i sin nuvarande form är ganska modernt.
    1. Känslan av att höra ihop med andra.
    1. nej (datumet ändrades 1953) b) ja c) det står inte i texten (texten säger att de flesta är lediga, inte att alla tar ledigt)
    1. ja b) ja c) det står inte i texten
  1. Exempel på svar: För att de flesta är lediga på midsommarafton och vill vara i naturen och fira tillsammans med släkt och vänner, ofta vid en sommarstuga.
  2. Exempel på svar: Datumet flyttades från den 23 juni till en fredag, och dagens sätt att fira med dans och blommor blev vanligt först på 1800-talet. (Även: stången kom från Tyskland under medeltiden.)
  3. Exempel på svar: Det betyder att människor under olika tidsperioder har lagt till nya sätt att fira, så att traditionen sakta har vuxit och ändrats.
  4. Exempel på svar: Texten vill visa att firandet ser olika ut för olika personer och att ingen måste fira på ett bestämt sätt. Orden “ofta” och “många” gör att texten inte säger att alla gör likadant.
  5. Exempel på svar: Midsommar firas ute i naturen, ofta på landet, med blommor och löv från sommaren. Samtidigt handlar det om att mötas, dansa och äta tillsammans, vilket visar gemenskapen.
  6. Exempel på svar: Känslan och meningen med festen – ljus, sommar och samvaro – har funnits länge och känns därför tidlös. Men hur man firar i detaljer, som datum och danser, har ändrats med tiden. (Godkänn varje svar som motiveras utifrån texten.)

Bedöm öppna svar efter innehåll, inte efter exakt formulering.

Texten lämpar sig för arbete med tradition, historia och hur kultur förändras över tid. Tema: hur en fest kan ha gamla rötter men ändå se annorlunda ut i dag. Fråga 9–13 kräver inferens och att eleven väger samman information från flera stycken. Lyft särskilt fråga 11, som tränar källkritiskt och språkligt medvetet läsande: varför en text väljer “många” och “ofta” framför “alla”. Knyt gärna an till elevernas egna högtider för jämförelse.

Diskussionsfrågor