← Sverige A–Ö

Högtider & traditioner

Därför är den 24 december julens höjdpunkt i Sverige

SFI D B1 lästid ca 5 min

Lärarversion (med facit)

Ladda ner PDF · elev PDF · lärare Visa elevversion

En pyntad julgran i ett svenskt hem med ljusslinga, rött pynt och vita hjärtan, en adventsstjärna i fönstret och en kudde med texten God Jul.
Svensk julgran med ljus och rött pynt i ett hem, 2013. Foto: Idunius. CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons.
Lyssna på texten

Berättelse

I många länder är juldagen den 25 december årets viktigaste juldag. Då äter familjen den stora julmaten, och på morgonen öppnar barnen sina paket. I Sverige är det ofta annorlunda. Här firar många jul mest på kvällen före, alltså på julafton den 24 december. Det är då familjen samlas, äter tillsammans och delar ut julklapparna. Alla i Sverige firar förstås inte jul, och de som gör det firar på olika sätt, men ett mönster känns igen i många hem.

En central del av firandet är julbordet. Det är ett stort bord med många olika rätter, till exempel skinka, köttbullar, sill, bröd och olika sorters sötsaker. Många pyntar också ett rum med en julgran, levande ljus och små prydnader. När det blir kväll kommer i många familjer en jultomte i röda kläder och med en säck full av julklappar. Att paketen delas ut på kvällen, och inte på morgonen den 25 december, är just en av de saker som skiljer det svenska firandet från firandet i flera andra länder.

Mitt i alla bestyr finns en tv-tradition som förvånar många som är nya i Sverige. Sedan år 1960 visar public service-kanalen SVT programmet “Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul”. Det är en samling korta filmer med Kalle Anka, Musse Pigg och andra figurer från Disney. Programmet sänds varje julafton, vanligtvis omkring klockan tre på eftermiddagen, och har blivit en fast punkt på dagen. För många är det en gemensam paus: man sätter sig framför tv:n en stund innan maten och julklapparna tar vid.

Att ett tv-program kan bli en så stark tradition kan verka förvånande. Men just för att det har sänts på samma dag, vid nästan samma tid, varje år i mer än sextio år, har det blivit något som flera generationer delar. Föräldrar som själva såg programmet som barn tittar nu med sina egna barn. På så sätt har en vanlig tv-sändning vävts in i en hel högtid och blivit en del av många svenskars bild av vad julafton är.

Ordlista

Ord Förklaring
höjdpunkt det bästa eller viktigaste i något
annorlunda inte likadant; på ett annat sätt
mönster något som upprepas och känns igen
central mycket viktig; i mitten av något
rätt en sorts mat på ett bord eller en meny
prydnad en liten sak som man pyntar med
bestyr saker man måste ordna och göra
public service tv och radio som finns för alla och inte styrs av reklam
fast punkt något som alltid händer på samma sätt eller tid
generation alla människor som är ungefär lika gamla; barn, föräldrar, far- och morföräldrar

Läsförståelsefrågor

  1. Vad är den största skillnaden mellan Sverige och många andra länder, enligt texten?

    1. I Sverige firar man jul en helt annan månad.
    2. I Sverige ligger tyngdpunkten på kvällen den 24, inte på dagen den 25.
    3. I Sverige finns det inga julklappar.

  2. Varför nämner texten att paketen delas ut på kvällen?

    1. För att visa att svenskar inte tycker om morgnar.
    2. För att det är ett av de drag som skiljer det svenska firandet från andra länders.
    3. För att barnen i Sverige inte får några paket.

  3. Vad är “Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul”?

    1. En lång film som visas på bio på juldagen.
    2. Ett tv-program med korta Disney-filmer som SVT visar varje julafton.
    3. En sång som familjen sjunger vid julbordet.

  4. Hur förklarar texten att ett tv-program har kunnat bli en så stark tradition?

    1. Det är det enda programmet som finns på julafton.
    2. Programmet har återkommit på samma plats i julaftons schema år efter år, så att flera generationer hunnit göra det till sin vana.
    3. Alla i Sverige måste enligt lag titta på det.

  5. Stämmer påståendena med texten? Svara ja, nej eller det står inte i texten.

    1. SVT har visat programmet med Kalle Anka varje julafton sedan 1960.
    2. I många andra länder är den 25 december den viktigaste juldagen.
    3. Programmet är det mest sedda tv-programmet i Sverige under hela året.

  6. Stämmer påståendena med texten? Svara ja, nej eller det står inte i texten.

    1. Alla som bor i Sverige firar jul på samma sätt.
    2. På julbordet finns flera olika rätter.
    3. Programmet med Kalle Anka sänds på morgonen.

  7. Texten säger att tv-traditionen “förvånar många som är nya i Sverige”. Varför tror du att den kan verka förvånande?

  8. Förklara med egna ord hur ett vanligt tv-program har kunnat bli en del av en hel högtid.

Facit

    1. I Sverige ligger tyngdpunkten på kvällen den 24, inte på dagen den 25.
    1. För att det är ett av de drag som skiljer det svenska firandet från andra länders.
    1. Ett tv-program med korta Disney-filmer som SVT visar varje julafton.
    1. Programmet har återkommit på samma plats i julaftons schema år efter år, så att flera generationer hunnit göra det till sin vana.
    1. ja b) ja c) det står inte i texten (texten säger inget om att det skulle vara mest sett)
    1. nej (texten säger att alla inte firar och att man firar på olika sätt) b) ja c) nej (det sänds på eftermiddagen, omkring klockan tre)
  7. Exempel på svar: Det kan verka konstigt att just ett tecknat barnprogram, som handlar om Disney-figurer, har blivit en så viktig och fast del av en stor högtid för vuxna och barn tillsammans.
  8. Exempel på svar: Eftersom programmet har visats på samma dag och tid varje år under mycket lång tid har flera generationer sett det. Föräldrar tittar med sina barn, och på så sätt har det blivit en vana som hör ihop med själva julen.

Bedöm öppna svar efter innehåll, inte efter exakt formulering.

Texten passar för att jämföra traditioner mellan länder och för att resonera om hur vanor uppstår och förs vidare mellan generationer. Tema: högtider, vardagskultur och tillhörighet. Fråga 7 och 8 kräver inferens och syntes. Påminn om att texten medvetet skriver “många” och “ofta”, inte “alla”, eftersom alla i Sverige inte firar jul. Bra tillfälle att låta eleverna berätta om motsvarande högtider i sina egna länder.

Diskussionsfrågor