En syn som förändrade julbilden

Berättelse

Birgitta var nästan sjuttio år gammal när hon gav sig av på den resa som skulle bli en av hennes sista. Våren 1372 lämnade hon Rom, där hon hade bott i många år, och vände söderut mot det heliga landet, alltså trakten kring Jerusalem i dagens Mellanöstern. Resan gick till stor del med båt över Medelhavet, och den var både lång och farlig för en kvinna i hennes ålder. Men Birgitta hade länge önskat att med egna ögon få se de platser där Jesus enligt Bibeln hade levt. Med sig på resan hade hon sin dotter Katarina och sin son Birger.

Under sommaren kom sällskapet fram till Betlehem, den lilla staden där Jesus enligt traditionen föddes. För Birgitta var detta höjdpunkten på hela pilgrimsfärden. Hon hade rest i månader, och nu stod hon på den plats som hon hade hört talas om sedan barndomen. Här bad hon länge och hängivet.

Det var i Betlehem som Birgitta sade sig få en av sina mest kända syner. En syn var för henne en inre bild som hon var övertygad om kom direkt från Gud, och hon hade upplevt och skrivit ner sådana under hela sitt liv. Den här gången berättade hon att hon fick se själva ögonblicket då Jesus föddes. Det avgörande var hur hon beskrev scenen. I stället för att ligga utmattad i en säng, som man dittills hade föreställt sig, knäböjde Maria på marken med händerna ihop i bön. Det nyfödda barnet låg framför henne och strålade av ett eget, övernaturligt ljus, så starkt att det lyste upp allt omkring. I bakgrunden stod Josef med ett enkelt ljus i handen.

Det märkliga är att den här synen kom att förändra konsten. Innan Birgitta målade och tecknade konstnärer oftast Maria liggande i en säng efter födseln, eftersom det var så vanliga mödrar avbildades. Men sedan Birgittas uppenbarelser hade spridits över Europa, började konstnärerna i stället visa Maria knäböjande och bedjande framför ett lysande Jesusbarn. Detaljer som det starka ljuset från barnet och Josef med sitt ljus dök upp på tavla efter tavla. Den bild av julnatten som många av oss bär med oss i dag formades alltså till stor del av en gammal svensk kvinna och hennes ord.

Birgitta hann aldrig hem till Sverige igen. Hon återvände till Rom och dog där året därpå, 1373. Men hennes berättelse om natten i Betlehem levde vidare långt efter henne, inte bara i kyrkans böcker utan på väggar och altartavlor runt om i Europa.

Ordlista

Läsförståelsefrågor

1. Varför var resan ovanlig för Birgitta?

   1. Hon var nästan sjuttio år och resan var lång och farlig
   2. Hon hade aldrig rest tidigare
   3. Hon reste helt ensam utan sällskap

2. Vad var höjdpunkten på pilgrimsfärden för Birgitta?

   1. att komma till Rom
   2. att komma till Betlehem
   3. att komma hem till Sverige

3. Hur beskrev Birgitta Maria i sin syn?

   1. liggande utmattad i en säng
   2. knäböjande i bön framför barnet
   3. gående på en väg

4. Vad var det avgörande nya i Birgittas beskrivning?

   1. att Josef inte var med
   2. att Maria knäböjde i stället för att ligga i en säng
   3. att Jesus var ett vuxet barn

5. Stämmer påståendena? Svara ja, nej eller det står inte i texten.

   1. Birgitta hade sin dotter Katarina med sig på resan.
   2. Före Birgitta målades Maria ofta liggande i en säng efter födseln.
   3. Birgitta kom välbehållen hem till Sverige efter resan.

6. Varför kan man säga att Birgittas syn fick betydelse långt efter hennes död? (inferens)

7. Texten säger att synen “kom att förändra konsten”. Förklara med egna ord hur. (öppen fråga)

8. Varför tror du att just platsen Betlehem betydde så mycket för Birgitta? (inferens)

Diskussionsfrågor

• Birgitta reste mycket långt och farligt fast hon var gammal. Vad kan få en människa att göra en sådan resa?
• En berättelse kan leva kvar i bilder i hundratals år. Känner du till en bild, symbol eller sed som har en lång historia?
• Vissa platser betyder mycket för människor på grund av tro eller historia. Finns det en sådan plats för dig?
• Skriv (4 meningar): Skriv om en plats du gärna skulle vilja besöka av en särskild anledning. Förklara varför just den platsen.