När väntan tog slut i Konserthuset

Berättelse

Den 10 december 1970 var Stockholm fyllt av förväntan. Inne i Konserthuset glödde scenen av blommor, och de tusen platserna i salen var fulla av festklädda gäster. På scenen satt årets Nobelpristagare i svart frack. En av dem var Hannes Alfvén, 62 år gammal, fysikern från Norrköping som så länge hade arbetat i motvind.

Just därför var dagen så märklig för honom. I årtionden hade han hävdat att magnetfält och elektriskt laddade partiklar styr stora delar av vad som händer i rymden. Idén kallades plasmafysik, och de flesta forskare hade inte velat lyssna. Tunga tidskrifter hade refuserat hans artiklar, och inflytelserika fysiker hade vänt honom ryggen. Han hade kallat sig själv en utomstående. Nu satt samma utomstående högst upp på den finaste scen som svensk vetenskap kan erbjuda.

En ledamot ur Kungliga Vetenskapsakademien steg fram och höll presentationstalet. Han förklarade att Alfvén fick priset för sina grundläggande upptäckter inom magnetohydrodynamiken, läran om hur plasma och magnetfält samverkar. Sedan ljöd Alfvéns namn genom salen, och han ombads ta emot priset ur kungens hand.

Hannes reste sig och gick fram. Sveriges kung, Gustaf VI Adolf, räckte honom guldmedaljen och diplomet medan en fanfar spelade. Alfvén bugade, vände sig mot publiken och tog emot en lång applåd. Priset i fysik delade han det året med den franske forskaren Louis Néel, som blev hedrad för helt andra upptäckter. På kvällen samlades alla pristagare till en stor bankett i Stadshuset.

Dagen därpå, den 11 december, höll Alfvén sin Nobelföreläsning. Han kallade den “Plasmafysik, rymdforskning och solsystemets uppkomst”. Den här gången satt forskarvärlden tyst och lyssnade på varje ord. Mannen som under så lång tid hade fått höra nej fick nu tala fritt om hur universum egentligen hänger ihop. Erkännandet hade kommit sent, men det hade kommit.

Ordlista

Läsförståelsefrågor

1. Vilket datum fick Alfvén Nobelpriset?

   1. den 11 december 1970
   2. den 10 december 1970
   3. den 30 maj 1908

2. Var ägde själva prisceremonin rum?

   1. i Stadshuset
   2. i Konserthuset i Stockholm
   3. i Norrköping

3. Vad fick Alfvén priset för?

   1. sina upptäckter inom magnetohydrodynamiken
   2. en framtidsroman
   3. ett nytt kärnkraftverk

4. Vem höll presentationstalet?

   1. kungen
   2. Louis Néel
   3. en ledamot ur Kungliga Vetenskapsakademien

5. Stämmer påståendena med texten? Svara ja, nej eller det står inte i texten.

   1. Alfvén delade fysikpriset med en fransk forskare.
   2. Forskarvärlden hade alltid lyssnat noga på Alfvén.
   3. Banketten hölls i Stadshuset.
   4. Alfvén var tjugofem år gammal när han fick priset.

6. Varför var dagen “så märklig” just för Hannes Alfvén?

7. Texten säger att han “så länge hade arbetat i motvind”. Förklara med egna ord vad det betyder här.

8. Varför tror du att forskarvärlden lyssnade tyst på hans föreläsning dagen efter, fast den länge hade sagt nej till honom?

9. Vad menar texten med sista raden: “Erkännandet hade kommit sent, men det hade kommit”?

Diskussionsfrågor

• Alfvén fick erkännande först sent i livet. Är det någonsin “för sent” att få beröm? Varför, varför inte?
• En högtidlig ceremoni med kung, fanfar och bankett markerar att något är viktigt. Vilka ceremonier är viktiga där du kommer ifrån?
• Hur kan det kännas att gå från att vara utanför till att stå i centrum?
• Skriv (4 meningar): Beskriv en gång då du eller någon du känner äntligen fick uppskattning efter lång väntan. Vad hände?