← Sverige A–Ö

Språk & uttryck

Språket utan “please” – ändå fullt av artighet

SFI D B1 lästid ca 5 min

Lärarversion (med facit)

Ladda ner PDF · elev PDF · lärare Visa elevversion

En liten kopp svart kaffe med sked
på vitt fat, serverad på ett café
En kopp svart kaffe med sked och fat. Foto: Evan Swigart. CC BY 2.0, via Wikimedia Commons. https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Black_coffee_in_a_white_cup_served_on_a_saucer_with_stirring_spoon.jpg
Lyssna på texten

Berättelse

Många som lär sig svenska blir förvånade över en sak. På engelska finns det ett litet ord, “please”, som man lägger till för att låta artig. På svenska finns det inget enskilt ord som motsvarar det exakt. Men det betyder inte att svenskan saknar artighet. Tvärtom uttrycker man artighet på flera olika sätt, beroende på situationen.

Det vanligaste sättet är att använda ordet “tack”. Egentligen betyder “tack” ungefär samma sak som engelskans “thank you”. Men i praktiken används det ofta där engelskan skulle ha “please”. Om du beställer på ett kafé säger du till exempel “En kaffe, tack”, vilket på engelska blir “A coffee, please”. Litet ord, men det gör hela meningen vänlig.

Två ord som ofta blandas ihop är “ursäkta” och “förlåt”. Skillnaden är inte en absolut regel, men det finns en tydlig tendens. “Ursäkta” använder man oftast innan man stör eller besvärar någon, eller när man vill få någons uppmärksamhet. Du kanske vill fråga om vägen: “Ursäkta, var ligger stationen?” “Förlåt” säger man däremot oftast efter att man redan har gjort något fel och vill be om ursäkt, till exempel om man kommit för sent eller råkat stöta till någon i trängseln.

Det finns en fin koppling i själva orden. “Förlåt” hänger ihop med verbet “förlåta”, som betyder att inte längre vara arg på någon. När du säger “förlåt” ber du alltså den andra att inte vara arg. “Ursäkta” hänger i stället ihop med ordet “ursäkt”, som är en förklaring till varför man gjorde fel.

Det finns fler artighetsord. “Snälla” är ett bedjande “please” som man använder när man verkligen vill ha något, och det är vanligt hos barn: “Snälla, får jag?” “Vänligen” är mer formellt och skriftligt. Det dyker upp på skyltar och i instruktioner, som “Vänligen stäng dörren”. Man kan också vara artig genom att mjuka upp en fråga. I stället för “Jag vill ha hjälp” kan man säga “Skulle du kunna hjälpa mig?”. Det låter genast mjukare.

Om man är osäker på hur ett ord används kan man fråga experterna. Institutet för språk och folkminnen, som förkortas Isof, svarar på språkfrågor i sin Frågelåda. Där och i ordböckerna på svenska.se kan man läsa mer om hur orden egentligen används.

Ordlista

Ord Förklaring
förvånad överraskad; tycker att något är konstigt
enskild en enda; ett ord för sig
motsvara betyda samma sak som något annat
i praktiken i verkligheten, när man faktiskt använder det
tendens en vanlig riktning, men inte en fast regel
besvära göra så att någon får extra jobb eller blir störd
trängsel när det är många människor på liten plats
förlåta att sluta vara arg på någon
bedjande när man ber om något på ett vädjande sätt
mjuka upp göra något vänligare och mindre hårt

Läsförståelsefrågor

  1. Vad är det som många blir förvånade över i svenskan?

    1. Att det inte finns något enskilt ord som motsvarar engelskans “please”.
    2. Att man aldrig säger “tack”.
    3. Att svenskan har tre ord för “please”.
  2. Hur används ordet “tack” enligt texten?

    1. Bara när man tackar för en present.
    2. Ofta där engelskan skulle ha “please”, till exempel “En kaffe, tack”.
    3. Bara i skriftliga brev.
  3. Vad är skillnaden mellan “ursäkta” och “förlåt” enligt texten?

    1. “Ursäkta” säger man ofta innan man stör, “förlåt” oftast efter att man gjort fel.
    2. De betyder exakt samma sak och kan aldrig blandas ihop.
    3. “Förlåt” används bara i skrift.
  4. Varför skriver texten att skillnaden mellan “ursäkta” och “förlåt” inte är en absolut regel?

    1. För att orden är mycket gamla.
    2. För att många använder orden delvis utbytbart i vardagen.
    3. För att bara barn använder dem.
  5. Stämmer påståendena med texten? Svara ja, nej eller det står inte i texten.

    1. Ordet “förlåt” hänger ihop med verbet “förlåta”.
    2. “Vänligen” är ett formellt ord som syns på skyltar.
    3. Svenskan kan inte uttrycka artighet alls.
  6. Stämmer påståendena med texten? Svara ja, nej eller det står inte i texten.

    1. “Snälla” är vanligt hos barn.
    2. Isof svarar på språkfrågor i sin Frågelåda.
    3. Isof grundades på 1900-talet.
  7. Texten säger att man kan vara artig genom att “mjuka upp en fråga”. Förklara med egna ord vad det betyder och ge ett exempel.

  8. Varför är det enligt texten fel att säga att “svenskan saknar artighet”? Svara med stöd i texten.

Facit

    1. Att det inte finns något enskilt ord som motsvarar engelskans “please”.
    1. Ofta där engelskan skulle ha “please”, till exempel “En kaffe, tack”.
    1. “Ursäkta” säger man ofta innan man stör, “förlåt” oftast efter att man gjort fel.
    1. För att många använder orden delvis utbytbart i vardagen.
    1. ja b) ja c) nej (svenskan uttrycker artighet på flera andra sätt)
    1. ja b) ja c) det står inte i texten (texten säger inget om när Isof grundades)
  1. Exempel på svar: Att mjuka upp en fråga betyder att man frågar på ett vänligare och mindre hårt sätt. I stället för “Jag vill ha hjälp” säger man “Skulle du kunna hjälpa mig?”.
  2. Exempel på svar: Svenskan saknar bara ETT direkt ord för “please”. I stället finns det flera olika sätt att vara artig, till exempel “tack”, “snälla”, “vänligen” och mjuka frågor. Därför är det fel att säga att artigheten saknas.

Bedöm öppna svar efter innehåll, inte efter exakt formulering.

Texten passar för arbete med artighetsstrategier och pragmatik: hur man ber om något, ber om ursäkt och får uppmärksamhet på svenska. Tema: språk och sociala koder. Fråga 4 och 7 är inferensfrågor, och fråga 8 kräver att eleven sammanfattar textens huvudpoäng. Lyft gärna att skillnaden mellan “förlåt” och “ursäkta” är en tendens, inte en fast regel. Låt eleverna jämföra med hur man uttrycker artighet och ber om ursäkt på sina egna språk.

Diskussionsfrågor