← Sverige A–Ö

Språk & uttryck

Förlåt, ursäkta och tack: konsten att vara artig på svenska

Grundläggande B1 lästid ca 6 min

Lärarversion (med facit)

Ladda ner PDF · elev PDF · lärare Visa elevversion

En liten kopp svart kaffe med sked
på vitt fat, serverad på ett café
En kopp svart kaffe med sked och fat. Foto: Evan Swigart. CC BY 2.0, via Wikimedia Commons. https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Black_coffee_in_a_white_cup_served_on_a_saucer_with_stirring_spoon.jpg
Lyssna på texten

Berättelse

Ett språk utan eget ord för “please”

Den som lär sig svenska upptäcker snart något lite oväntat. På engelska kan man göra nästan vilken mening som helst artig genom att lägga till ett enda ord: “please”. På svenska finns det inget enskilt ord som motsvarar det exakt. Men man ska vara försiktig med att säga att “svenskan saknar ett ord för please”, för det låter som om svenskan inte kan vara artig. Så är det inte. Det riktiga är att svenskan inte har EN direkt motsvarighet, utan i stället flera olika sätt att uttrycka artighet, beroende på situationen.

“Tack” gör jobbet

Det allra vanligaste artighetsordet är “tack”. Egentligen betyder “tack” ungefär samma sak som engelskans “thank you”. Men i praktiken används det ofta precis där engelskan skulle ha “please”. Om du står vid disken på ett kafé och vill ha en kaffe säger du helt enkelt “En kaffe, tack”. På engelska blir det “A coffee, please”. Samma artiga känsla, men med ett ord som egentligen betyder något annat. Det här är ett bra exempel på att man inte kan översätta artighet ord för ord mellan språk.

“Ursäkta” eller “förlåt”?

Två ord som ofta vållar huvudbry är “ursäkta” och “förlåt”. De ligger nära varandra, men de används lite olika. Det handlar om en tendens, inte om en absolut regel, och i vardagen blandar många svenskar faktiskt ihop dem. Men i stora drag gäller följande: “ursäkta” använder man oftast innan man stör eller besvärar någon, eller när man vill få någons uppmärksamhet. Vill du fråga om vägen säger du “Ursäkta, var ligger stationen?”. “Förlåt” säger man däremot oftast efter att man redan har gjort något fel och vill be om ursäkt, till exempel om man har kommit för sent eller råkat stöta till någon.

Det finns en fin logik gömd i orden. “Förlåt” hänger ihop med verbet “förlåta”, som betyder att inte längre vara arg på någon. När du säger “förlåt” ber du alltså den andra personen att släppa sin ilska. “Ursäkta” hänger i stället ihop med ordet “ursäkt”, som är en förklaring till varför man gjorde fel. Tänker man på det blir det lite lättare att minnas skillnaden: en ursäkt kommer ofta före, en förlåtelse efter.

Snälla, vänligen och mjuka frågor

Det finns ännu fler sätt att vara artig. “Snälla” är ett bedjande “please” som man tar till när man verkligen vill ha något, och det är särskilt vanligt hos barn: “Snälla, får jag?”. “Vänligen” är mer formellt och hör mest hemma i skrift. Det syns på skyltar och i instruktioner, som “Vänligen stäng dörren”. Ett uttryck som “är du snäll” kan också användas, men här spelar tonfallet stor roll: sagt på ett vänligt sätt låter det artigt, men med fel röst kan det låta lite irriterat. Det är en nyans som är svår att förklara kort och som man får känsla för med tiden.

Ofta är det smidigaste sättet att vara artig att helt enkelt mjuka upp sin fråga. I stället för att säga “Jag vill ha hjälp” eller ge en ren befallning kan man säga “Skulle du kunna hjälpa mig?” eller “Skulle jag kunna få…”. Frågan blir genast mjukare och vänligare, även utan något särskilt artighetsord.

Var hittar man svar?

Om man blir osäker på hur ett ord egentligen används finns det bra hjälp att få. Institutet för språk och folkminnen, som förkortas Isof, svarar på frågor om svenska i sin Frågelåda. Vill man veta mer om vad ett ord betyder och hur det har använts kan man slå upp det i Svenska Akademiens ordböcker på svenska.se. Där finns till exempel ordet “snäll”. Det sägs ibland att “snäll” från början kommer av ett fornnordiskt ord med betydelser som “duktig” eller “vältalig”, men sådana uppgifter om ords ursprung bör man kontrollera i en ordbok innan man tar dem för säkra. Det viktigaste att komma ihåg är ändå enkelt: svenskan har inget eget “please”, men gott om sätt att vara vänlig.

Ordlista

Ord Förklaring
oväntat något man inte trodde skulle hända
enskild en enda; ett ord för sig
motsvarighet något som betyder samma sak i ett annat språk
i praktiken i verkligheten, när man faktiskt använder det
vålla huvudbry göra något svårt att förstå eller bestämma
tendens en vanlig riktning, men inte en fast regel
besvära göra så att någon får extra jobb eller blir störd
förlåta att sluta vara arg på någon
bedjande när man ber om något på ett vädjande sätt
tonfall hur rösten låter när man säger något
nyans en liten skillnad i betydelse eller känsla
befallning en bestämd order; något man säger åt någon att göra
fornnordisk från det gamla nordiska språket för mycket länge sedan

Läsförståelsefrågor

  1. Varför ska man enligt texten vara försiktig med att säga att “svenskan saknar ett ord för please”?

    1. För att det är förbjudet att säga så.
    2. För att det kan låta som att svenskan inte kan vara artig, fast den uttrycker artighet på andra sätt.
    3. För att engelskan inte har något ord för “please”.
  2. Hur används ordet “tack” enligt texten?

    1. Bara när man tackar för en present.
    2. Ofta där engelskan skulle ha “please”, till exempel “En kaffe, tack”.
    3. Aldrig i talspråk.
  3. Vad är den vanliga skillnaden mellan “ursäkta” och “förlåt”?

    1. “Ursäkta” säger man ofta innan man stör, “förlåt” oftast efter att man gjort fel.
    2. “Ursäkta” används bara av barn.
    3. De betyder exakt samma sak i alla situationer.
  4. Vad betyder verbet “förlåta” enligt texten?

    1. Att bli arg på någon.
    2. Att inte längre vara arg på någon.
    3. Att förklara varför man gjorde fel.
  5. Stämmer påståendena med texten? Svara ja, nej eller det står inte i texten.

    1. “Vänligen” är ett mer formellt ord som syns på skyltar och i instruktioner.
    2. Skillnaden mellan “ursäkta” och “förlåt” är en absolut regel som aldrig bryts.
    3. Isof svarar på frågor om svenska i sin Frågelåda.
  6. Stämmer påståendena med texten? Svara ja, nej eller det står inte i texten.

    1. “Snälla” är särskilt vanligt hos barn.
    2. Tonfallet kan påverka hur uttrycket “är du snäll” uppfattas.
    3. De flesta svenskar tycker att “vänligen” är ett vackert ord.
  7. Förklara med egna ord skillnaden mellan när man brukar säga “ursäkta” och när man brukar säga “förlåt”.

  8. Texten skriver att skillnaden mellan “ursäkta” och “förlåt” är “en tendens, inte en absolut regel”. Vad menas med det, och varför är det klokt att skriva så?

  9. Vad menar texten med att man kan “mjuka upp” en fråga? Ge ett eget exempel.

  10. Texten säger om ordet “snäll” att “det sägs” att det kommer av ett fornnordiskt ord. Varför uttrycker sig texten så försiktigt, och vad föreslår den att man gör i stället?

  11. Varför kan det enligt texten vara svårt att översätta artighet ord för ord mellan två språk? Svara med stöd i texten.

  12. Texten säger att tonfallet spelar roll för uttrycket “är du snäll”. Varför tror du att samma ord kan låta både artigt och irriterat?

Facit

    1. För att det kan låta som att svenskan inte kan vara artig, fast den uttrycker artighet på andra sätt.
    1. Ofta där engelskan skulle ha “please”, till exempel “En kaffe, tack”.
    1. “Ursäkta” säger man ofta innan man stör, “förlåt” oftast efter att man gjort fel.
    1. Att inte längre vara arg på någon.
    1. ja b) nej (texten kallar det en tendens, inte en absolut regel) c) ja
    1. ja b) ja c) det står inte i texten (texten säger inget om vad de flesta svenskar tycker om ordet)
  1. Exempel på svar: “Ursäkta” säger man oftast innan man stör någon eller vill få uppmärksamhet, till exempel när man frågar om vägen. “Förlåt” säger man oftast efteråt, när man redan har gjort något fel och vill be om ursäkt.
  2. Exempel på svar: Det betyder att det oftast stämmer, men inte alltid – många blandar ihop orden i vardagen. Det är klokt att skriva så för att inte ge en regel som låter säkrare än den är, alltså att vara ärlig och nyanserad.
  3. Exempel på svar: Att mjuka upp en fråga betyder att fråga på ett vänligare sätt i stället för att ge en order. Exempel: i stället för “Ge mig pennan” säger man “Skulle jag kunna få pennan?”.
  4. Exempel på svar: Texten är försiktig för att ursprunget inte är säkert bevisat. Den föreslår att man kontrollerar uppgiften i en ordbok, till exempel på svenska.se, innan man tar den för säker.
  5. Exempel på svar: Ordet “tack” betyder egentligen “thank you”, men används ofta som “please”. Om man översatte ord för ord skulle artigheten bli fel. Artighet uttrycks olika i olika språk, så man måste se till hela situationen, inte bara ett ord.
  6. Exempel på svar: För att tonfallet, alltså hur rösten låter, ändrar hur orden uppfattas. Sagt vänligt låter “är du snäll” hjälpsamt, men sagt med irriterad röst kan det låta som en tillsägelse.

Bedöm öppna svar efter innehåll, inte efter exakt formulering.

Texten lämpar sig för fördjupat arbete med artighet och pragmatik på svenska: att be om något, be om ursäkt, få uppmärksamhet och mjuka upp frågor. Tema: språk och sociala koder, och hur artighet uttrycks olika i olika språk. Flera frågor (8, 9, 10, 11, 12) kräver inferens och att eleven väger samman olika delar av texten. Lyft gärna hur texten skiljer på säker uppgift (orden och deras användning) och osäker uppgift (etymologin för “snäll”, som markeras med “det sägs”). Påminn om att förlåt/ursäkta-skillnaden är en tendens. Bra utgångspunkt för att jämföra artighetsord och ursäkter på elevernas egna språk.

Diskussionsfrågor