← Alla berättelser

Fred och internationellt arbete

Två dygn som förändrade fredens historia

Grundläggande B1 lästid ca 6 min

Elevversion

Ladda ner PDF · elev PDF · lärare Visa lärarversion (med facit)

Svartvitt porträtt av Dag
Hammarskjöld i kostym.
Dag Hammarskjöld, 1950-talet. Foto: Okänd fotograf. Public domain, via Wikimedia Commons.
Lyssna på texten

Berättelse

I början av november 1956 stod världen och vägde på en knivsegg. Vid Suezkanalen i Egypten hade ett krig brutit ut. Egypten hade tagit kontroll över kanalen, och flera utländska makter hade gått in militärt. Samtidigt höll Sovjetunionen på att slå ner ett uppror i Ungern. På två platser samtidigt tycktes kalla kriget kunna explodera. Många fruktade att den lilla konflikten vid kanalen kunde dra in stormakterna och bli början på något mycket större.

Mitt i denna oro satt en svensk man på FN:s högkvarter i New York: Dag Hammarskjöld, organisationens generalsekreterare. Han var en stillsam och eftertänksam diplomat, känd för att tro mer på tålmodiga samtal än på höga ord och vapen. Nu låg ett av historiens svåraste uppdrag i hans händer – och nästan ingen tid att lösa det på.

Ett nästan omöjligt uppdrag

Säkerhetsrådet, FN:s viktigaste organ, var låst. Två av de inblandade stormakterna kunde stoppa varje beslut med sitt veto, och det gjorde de. Hammarskjöld tvingades därför vända sig till generalförsamlingen, där alla medlemsländer är med. Den 4 november gav församlingen honom ett uppdrag som lät nästan omöjligt: att inom 48 timmar lägga fram en färdig plan för en helt ny sorts internationell styrka, som skulle se till att striderna verkligen upphörde.

Problemet var att ingenting liknande hade funnits förut. Det fanns inga lagar, inga förebilder och inga erfarenheter att luta sig mot. Hammarskjöld och hans närmaste medarbetare fick uppfinna idén från grunden, samtidigt som klockan obevekligt tickade. Under intensiva timmar formade de några bärande principer som skulle visa sig bli historiska. Styrkan skulle inte vara en armé som skulle vinna ett krig. Soldaterna skulle vara opartiska och inte ta något lands sida. De skulle ställa sig mellan parterna, inte mot dem. Och de skulle bara finnas på plats så länge det berörda landet självt accepterade det. Det var en mjuk men genial idé: makt som byggde på samtycke och förtroende, inte på överlägsen eldkraft.

En liten detalj med stor betydelse

Mitt i allt det stora och principiella tänkte Hammarskjöld också på något mycket konkret. Hur skulle dessa soldater synas? De var ju inte fiender till någon, och just därför fick de absolut inte förväxlas med stridande trupper. En soldat som sköts av misstag skulle kunna förstöra hela idén. Lösningen blev FN:s ljusblå färg, samma blå som i organisationens flagga. Det skulle vara omöjligt att missta sig på vem de var.

Men praktiken satte genast käppar i hjulet. Det gick helt enkelt inte att få fram tillräckligt många blå baskrar på den korta tiden. I stället tog man amerikanska plasthjälmar som fanns i lager i Europa, sprayade dem snabbt i FN-blått och skickade dem till Egypten. Så föddes, halvt av en tillfällighet, ett av världens mest kända kännetecken: “de blå hjälmarna”. Uttrycket lever kvar än i dag och betyder över hela jorden samma sak – FN-soldater som kommit för att hålla freden.

Något nytt i världen

Den 7 november sa generalförsamlingen ja till Hammarskjölds plan. Sedan gick allt anmärkningsvärt fort. Redan den 15 november landade de första soldaterna i Egypten, och inom några månader var styrkan fullt utbyggd. Den fick namnet UNEF, United Nations Emergency Force, och blev världens första riktiga fredsbevarande styrka.

Det som hände dessa novemberdagar var mer än lösningen på en enskild kris. Hammarskjöld hade, under extrem tidspress, uppfunnit ett nytt sätt för världssamfundet att hantera konflikter – inte genom att besegra en fiende, utan genom att ställa sig emellan och låta vapnen tystna. Idén var inte perfekt, och den löste inte alla problem. Men den blev en grundsten i FN:s arbete, och fredsbevarande styrkor med blå hjälmar har sedan dess satts in i konflikter över hela världen. Ett par dygns febrilt arbete på ett kontor i New York hade gett mänskligheten ett helt nytt verktyg för fred.

Ordlista

Ord Förklaring
väga på en knivsegg vara i ett mycket osäkert och farligt läge
en stormakt ett mycket stort och mäktigt land
ett uppror när folk reser sig mot makten med våld
eftertänksam som tänker noga innan han handlar
ett säkerhetsråd FN:s viktigaste organ för fred och säkerhet
ett veto rätten att ensam stoppa ett beslut
en generalförsamling mötet där alla FN:s medlemsländer deltar
upphöra sluta, ta slut
en förebild ett exempel man kan följa
obevekligt utan att stanna eller ge efter
opartisk tar inte parti för någon sida
samtycke att gå med på något, godkänna det
genial mycket smart och påhittig
ett kännetecken något som man känner igen någon eller något på
ett världssamfund alla världens länder tillsammans
en grundsten något grundläggande som annat byggs på

Läsförståelsefrågor

  1. Varför var läget i världen så spänt i början av november 1956?

    1. Det var en ekonomisk kris i USA
    2. Det var krig vid Suezkanalen samtidigt som det var uppror i Ungern, och man var rädd för storkrig
    3. FN hade just bildats och saknade pengar
  2. Varför kunde inte säkerhetsrådet lösa krisen?

    1. Det fanns inga medlemmar kvar i rådet
    2. Två stormakter stoppade besluten med sitt veto
    3. Hammarskjöld vägrade att kalla till möte
  3. Vad var det ovanliga och svåra med Hammarskjölds uppdrag?

    1. Han skulle skriva en lång bok
    2. Han skulle uppfinna en helt ny sorts styrka från grunden, på 48 timmar
    3. Han skulle själv leda soldaterna i strid
  4. Vilken princip gällde för de nya soldaterna?

    1. De skulle besegra det svagaste landet
    2. De skulle vara opartiska och bara finnas på plats med landets samtycke
    3. De skulle stanna för alltid
  5. Hur uppstod de blå hjälmarna rent praktiskt?

    1. Man hann inte få fram blå baskrar, så man sprayade plasthjälmar blå
    2. Soldaterna köpte själva blå hjälmar
    3. Egypten gav soldaterna blå hjälmar
  6. Stämmer påståendena med texten? Svara ja, nej eller det står inte i texten.

    1. Det hade aldrig funnits en likadan styrka förut.
    2. Generalförsamlingen sa ja till planen den 7 november.
    3. Hammarskjöld fick Nobels fredspris just för skapandet av UNEF.
  7. Texten kallar idén “mjuk men genial” och talar om “makt som byggde på samtycke och förtroende, inte på överlägsen eldkraft”. Förklara med egna ord vad som menas.

  8. Varför var den blå färgen, som verkar vara en liten detalj, ändå så viktig för att hela idén skulle fungera?

  9. Texten säger att de blå hjälmarna föddes “halvt av en tillfällighet”. Vad menas med det?

  10. På vilket sätt var det som hände i november 1956 “mer än lösningen på en enskild kris”?

  11. Den här texten handlar om ett enda dramatiskt ögonblick i Hammarskjölds arbete, inte om hela hans liv. Varför kan en sådan närbild lära oss något som en kort levnadsbeskrivning inte kan?

Diskussionsfrågor