← Sverige A–Ö

Språk & uttryck

Å, ä och ö: de tre bokstäverna sist i alfabetet

Grundläggande B1 lästid ca 6 min

Elevversion

Ladda ner PDF · elev PDF · lärare Visa lärarversion (med facit)

Fotografi av ett fysiskt
datortangentbord med svensk layout, där tangenterna å, ä och ö syns
tydligt längst till höger på bokstavsraden.
Svenskt tangentbord. Foto: Jonas Bergsten. Public domain, via Wikimedia Commons. https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Swedish_keyboard_20050614.jpg
Lyssna på texten

Berättelse

Tre bokstäver längst bak

Det svenska alfabetet har 29 bokstäver. De första 26 känner många igen från andra språk, men längst bak, efter z, kommer tre extra bokstäver: å, ä och ö. De står alltid i samma ordning – först å, sedan ä och sist ö. För den som är ny i Sverige är de ofta de mest ovana bokstäverna, bland annat för att de sällan finns på tangentbord i andra länder.

Egna bokstäver, inte bara prickar

Många tror först att å, ä och ö bara är ett a eller ett o med en prick eller en ring ovanför. Men i svenskan är de egna, riktiga bokstäver med sin egen plats i alfabetet och sitt eget ljud. Det märks tydligt om man byter ut dem, för då kan ordet få en helt annan betydelse. Orden “hal”, “häl” och “håll” är till exempel olika ord. Därför är det inte rätt att skriva ett vanligt a eller o i stället för å, ä och ö.

Därför behövs de

Varför har svenskan fler bokstäver än många andra språk? Förklaringen är att svenskan har många vokaler. Det latinska alfabetet, som flera europeiska språk bygger på, har fem vokaler. Svenskan har nio: a, e, i, o, u, y, å, ä och ö. Eftersom det finns fler vokalljud i svenskt tal behövs också fler bokstäver för att kunna skriva ner ljuden. Här är det bra att hålla isär två saker: ljudet som man säger och bokstaven som man skriver. Det sägs att flera av vokalljuden uppstod långt innan bokstäverna kom till i skrift, men ljudens historia och bokstävernas historia är inte samma sak.

En lång historia

Bokstäverna är gamla. Ä och ö fanns redan i den första tryckta boken på svenska, från år 1495. Bokstaven å syns i tryck lite senare, år 1526, bland annat i Nya testamentet. Från början såg de annorlunda ut än i dag. Ä skrevs som ett a med ett litet e ovanför, ö som ett o med ett litet e ovanför och å som ett a med ett litet o ovanför. Med tiden blev de små bokstäverna ovanför till de prickar och den ring som vi ser i dag.

Olika i olika länder

Andra språk som använder samma tecken gör inte alltid likadant. I svenskan står å först av de tre bokstäverna, men i danskan och norskan står å allra sist i alfabetet. En förklaring är att å infördes mycket tidigare i svenskan än hos grannarna. I Danmark och Norge skrev man länge dubbel-a (aa) i stället för å. Norge började använda bokstaven å år 1917 och Danmark först år 1948. Att tre bokstäver står “sist” är alltså en svensk konvention, och i andra språk kan ordningen vara en annan.

Bokstäver som ändrar sig

Det svenska alfabetet har inte alltid sett ut som i dag. Så sent som år 2006 blev w en egen bokstav, i den trettonde upplagan av Svenska Akademiens ordlista (SAOL). Innan dess hade alfabetet 28 bokstäver, och w sågs som en variant av v. Det visar att ett alfabet kan förändras över tid.

Många svenska namn innehåller å, ä eller ö, till exempel Åsa, Örjan och Görel. Det kan bli krångligt när ett sådant namn ska skrivas in i datorer eller resedokument i andra länder, där bokstäverna inte alltid finns. Då måste de ofta ändras. Ibland blir det a och o, ibland skrivs de på ett annat sätt. Det finns ingen enda fast regel, så hur det går till kan variera från fall till fall. För den som har å, ä eller ö i sitt namn är det därför bra att veta att stavningen kan se olika ut utomlands.

Ett språkligt skämt

Till sist finns ett känt och lite skämtsamt exempel som många svenskar tycker om: meningen “I åa ä e ö”, som betyder “I ån är en ö”. Den brukar tas upp som ett roligt exempel på dialekt och korta ord. Men det är ett språkligt kuriosa, inte en regel för hur man skriver standardsvenska. Det visar ändå hur mycket de tre små bokstäverna kan göra i ett språk.

Ordlista

Ord Förklaring
alfabet alla bokstäver i ett språk i en bestämd ordning
ovan inte van vid; ny och okänd
vokal en ljudbokstav, till exempel a, e, i, o, u, y
egen som hör till sig själv; inte en del av något annat
betydelse vad ett ord eller en sak betyder
latinsk som hör till det alfabet många europeiska språk bygger på
tryckt gjord i en tryckpress, alltså i en riktig bok
infördes togs i bruk; började användas
konvention en vana eller regel som man kommit överens om
upplaga en version av en bok som ges ut vid en viss tid
variant en form av något; en variant av v betyder nästan samma som v
resedokument papper man behöver för att resa, till exempel ett pass
kuriosa en rolig och ovanlig detalj; något kul att veta

Läsförståelsefrågor

  1. Hur många bokstäver har det svenska alfabetet i dag?

    1. 26 bokstäver.
    2. 28 bokstäver.
    3. 29 bokstäver.
  2. Vad menar texten med att å, ä och ö är “egna bokstäver”?

    1. Att de bara är ett a eller o med en prick eller en ring.
    2. Att de är riktiga bokstäver med egen plats och eget ljud.
    3. Att de bara används i namn.
  3. Varför har svenskan fler bokstäver än många andra språk?

    1. För att svenskan har många vokaler och vokalljud.
    2. För att svenskar tycker om långa alfabet.
    3. För att andra länder bestämde det.
  4. Vad betyder ordet “infördes” i texten om bokstaven å i Norge och Danmark?

    1. Att bokstaven togs bort.
    2. Att bokstaven började användas.
    3. Att bokstaven blev förbjuden.
  5. Stämmer påståendena med texten? Svara ja, nej eller det står inte i texten.

    1. Ä och ö fanns redan i en tryckt bok från 1495.
    2. I svenskan står å först av de tre extra bokstäverna.
    3. Å, ä och ö är de vanligaste bokstäverna i svenska texter.
  6. Stämmer påståendena med texten? Svara ja, nej eller det står inte i texten.

    1. W blev en egen bokstav i svenskan år 2006.
    2. Det finns en enda fast regel för hur å, ä och ö ändras utomlands.
    3. Danmark började använda bokstaven å senare än Norge.
  7. Beskriv med egna ord hur ä, ö och å skrevs från början, förr i tiden.

  8. Texten säger att man bör “hålla isär” ljudet man säger och bokstaven man skriver. Förklara med egna ord vad det betyder.

  9. Varför kan det vara ett problem att byta ut å, ä och ö mot ett vanligt a eller o? Svara med stöd i texten.

  10. Om meningen “I åa ä e ö” skriver texten att den är ett “språkligt kuriosa, inte en regel”. Vad vill texten visa med att skriva så?

  11. Texten berättar att w blev en egen bokstav först 2006. Vad säger det om hur ett alfabet kan vara, tror du?

  12. Varför kan det vara bra att veta att namn med å, ä eller ö kan stavas på olika sätt utomlands? Tänk på någon som ska resa eller flytta.

Diskussionsfrågor