Berättelse
Onsdagen den 1 mars 1950 var det premiär i Västerås. Inne i teatern satt publiken och väntade på något nytt. Den här kvällen skulle baletten Fröken Julie visas för allra första gången, och det var Birgit Cullberg som hade skapat den. Hon var då 41 år gammal och hade länge kämpat för att få sina idéer prövade på en riktig scen. Få i salen anade att kvällen skulle bli en vändpunkt i hennes liv.
Baletten byggde på August Strindbergs kända pjäs, och musiken var komponerad av Ture Rangström. Eftersom föreställningen skulle resa runt i landet, hade Riksteatern gått in som arrangör. Men innan turnén kunde börja måste verket möta sin första publik, och det skedde alltså här i Västerås.
När musiken klingade ut i salen blev det tyst. På scenen dansade Elsa Marianne von Rosen rollen som Julie, en ung kvinna ur en rik familj. Julius Mengarelli dansade tjänaren Jean, och Birgit Cullberg gick själv in i rollen som Kristin. Berättelsen utspelade sig under en midsommarnatt och handlade om de svåra och farliga känslorna mellan Julie och Jean – om lust, stolthet och förnedring.
Det publiken fick se var något de inte var vana vid. Tidigare hade baletter ofta varit lätta och vackra, gjorda för att behaga ögat. Cullbergs verk var i stället ett genomkomponerat dansdrama, där varje rörelse bar på en känsla. Dansarna talade med kroppen om sådant som annars är svårt att sätta ord på. I stället för att enbart visa skicklighet berättade de en allvarlig historia, steg för steg, ända fram till det bittra slutet.
När föreställningen var över bröt applåderna ut, och publiken klappade länge. Det stod klart att de hade sett något ovanligt. Senare samma år fick Fröken Julie dessutom premiär på Operan i Stockholm, vilket spred verket till en ännu större publik.
Premiärkvällen i Västerås blev Birgit Cullbergs stora genombrott. Efter den var hon en koreograf som man räknade med, och hennes idé om dansen som berättelse hade visat sig bära. I dag betraktas Fröken Julie som ett av den svenska dansens viktigaste verk, och baletten dansas fortfarande, både i Sverige och utomlands.
Ordlista
| Ord | Förklaring |
|---|---|
| premiär | första gången något visas |
| vändpunkt | ett ögonblick då något ändrar riktning |
| komponera | skapa eller skriva (ofta om musik) |
| arrangör | den som ordnar och ansvarar för något |
| turné | en resa med föreställningar på flera orter |
| utspela sig | hända, äga rum |
| förnedring | när någon görs liten och förödmjukas |
| genomkomponerad | noga gjord i varje del, från början till slut |
| behaga | göra någon nöjd och glad |
| applåd | när publiken klappar händerna |
| betrakta som | se på något som, anse vara |
Läsförståelsefrågor
Hur gammal var Birgit Cullberg på premiärkvällen?
- 31 år
- 41 år
- 51 år
Vem var arrangör för föreställningen?
- Operan i Stockholm
- Riksteatern
- August Strindberg
Vilken roll dansade Birgit Cullberg själv?
- Julie
- Jean
- Kristin
Vad var nytt med Cullbergs balett jämfört med tidigare baletter?
- Den var ett dansdrama där varje rörelse bar på en känsla
- Den var lätt och bara till för att behaga ögat
- Den hade varken musik eller handling
Vad hände med baletten senare samma år?
- Den lades ner
- Den fick premiär på Operan i Stockholm
- Den förbjöds
Stämmer påståendena? Svara ja, nej eller det står inte i texten.
- Musiken till baletten var komponerad av Ture Rangström.
- Premiären hölls i Stockholm.
- Baletten dansas fortfarande i dag.
Vad menas med att dansarna “talade med kroppen om sådant som annars är svårt att sätta ord på”? (öppen fråga)
Texten kallar kvällen en “vändpunkt” i Cullbergs liv. Varför är det ett passande ord?
Varför tror du att en publik kan bli starkt berörd av en historia som berättas utan ord?
Diskussionsfrågor
- Cullberg ville att dansen skulle berätta en allvarlig historia, inte bara vara vacker. Ska konst utmana och beröra, eller mest vara behaglig att se på?
- Premiärkvällen blev en vändpunkt för Cullberg. Har du upplevt en händelse som ändrade riktningen i ditt liv? Berätta om du vill.
- Fröken Julie bygger på en gammal pjäs men gjordes om till något nytt. Varför kan det vara bra att återanvända kända berättelser på nya sätt?
- Skriv (4 meningar): Skriv om en gång då du själv vågade visa något du hade arbetat länge med för andra människor.