← Sverige A–Ö

Språk & uttryck

Kor, ugglor och guld – bilderna i det svenska språket

SFI D B1 lästid ca 5 min

Lärarversion (med facit)

Ladda ner PDF · elev PDF · lärare Visa elevversion

Målning från 1814 med kor och
människor på en frusen sjö i vinterlandskap
Kor på frusen sjö. Målning: Peter le Cave (1814). Offentlig egendom (Public Domain), via Wikimedia Commons. https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Figures_and_cattle_on_a_frozen_lake_2000_CSK_08692_0104_000(124850).jpg
Lyssna på texten

Berättelse

Om du bor i Sverige en tid kommer du säkert att höra uttryck som låter konstiga. Någon kanske säger: “Det är ingen ko på isen.” Då menar personen inte en riktig ko på en sjö, utan något helt annat: att det inte är någon fara och ingen brådska. Sådana fasta uttryck är en stor och rolig del av det svenska språket.

Enligt Institutet för språk och folkminnen (Isof) finns det flera sorters fasta uttryck. Ett ordspråk är ett kort och kärnfullt uttryck som förmedlar en lärdom, och som man använder i oförändrad form. Man ändrar alltså inte ordföljden eller böjningen, till exempel “Tala är silver, tiga är guld”. Ett talesätt fyller ungefär samma funktion, men det anpassas efter meningen där det står, så att man får böja orden. Uttrycket “rik som ett troll” kan till exempel bli “hon är rik som ett troll”. Det finns också ordstäv. Ett ordstäv börjar med ett citat som tillskrivs någon och slutar med en rolig vändning, som “Surt, sa räven om rönnbären”. Gränsen mellan de här begreppen är inte alltid skarp, och olika källor använder dem ibland lite olika.

Det gemensamma är att uttrycken ofta är bildliga. Betydelsen går därför inte alltid att räkna ut ord för ord. Bilden av kon eller ugglan står för något annat, nämligen “ingen fara” respektive “något misstänkt”. För den som är ny i svenskan kan det vara svårt, och då behöver uttrycken förklaras. Men när man väl lärt sig dem blir de ett roligt sätt att förstå hur människor i Sverige pratar.

Varför just en ko på en is? “Det är ingen ko på isen” har faktiskt en längre form: “så länge rumpan (ändan) är på land”. En vanlig förklaring är att en ko vid en isbelagd sjö kunde dras tillbaka om isen brast, så länge bakdelen stod kvar på land. Då var faran liten. Man bör dock vara försiktig: exakt ursprung och ålder är osäkra, så det sägs att det är så, men ingen vet helt säkert.

Ett annat uttryck är “att ana ugglor i mossen”, som betyder att ana att något är fel eller misstänkt. En spridd förklaring, bland annat hos Nationalencyklopedin, är att uttrycket kommer från danskans “der er ulve i mosen”, alltså “vargar i mossen”. Genom dialektalt uttal och hörfel ska “ulve” (vargar) ha blivit “ugglor” när uttrycket kom till svenskan. Också detta bör man ta med försiktighet, eftersom det är en folketymologisk förklaring.

Ordspråk är för övrigt en mycket gammal genre. Liknande uttryck finns på flera tusen år gamla lertavlor, i Bibeln och i den fornnordiska Eddan. Isof samlar och bevarar svenska ordspråk och talesätt, bland annat i folkminnesdatabasen Folke. Kanske känner du igen någon bild från ditt eget språk när du börjar lära dig dem.

Ordlista

Ord Förklaring
ordspråk ett kort uttryck som man säger i exakt samma form varje gång
talesätt ett fast, ofta bildligt uttryck där man får böja orden
ordstäv ett uttryck som börjar med ett citat och slutar med en rolig vändning
kärnfull kort men full av betydelse
förmedla föra vidare; lära ut något
oförändrad likadan som förut; inte ändrad
böjning när man ändrar formen på ett ord, t.ex. går, gick, gått
bildlig när orden betyder något annat än de säger rakt av
misstänkt sådant som verkar fel; något man inte litar på
folketymologi en spridd men osäker förklaring till varifrån ett uttryck kommer

Läsförståelsefrågor

  1. Vad menar en person som säger “Det är ingen ko på isen”?

    1. Att det inte är någon fara eller brådska.
    2. Att man måste rädda en ko från en sjö.
    3. Att isen är farlig att gå på.
  2. Vad är skillnaden mellan ett ordspråk och ett talesätt enligt texten?

    1. Ett ordspråk används i oförändrad form, men ett talesätt anpassas så att man böjer orden.
    2. Ett ordspråk är alltid roligare än ett talesätt.
    3. Ett talesätt är alltid mycket längre än ett ordspråk.
  3. Vad kännetecknar ett ordstäv enligt texten?

    1. Det är alltid en lång berättelse.
    2. Det börjar med ett citat och slutar med en rolig vändning.
    3. Det handlar alltid om djur.
  4. Vad betyder “att ana ugglor i mossen”?

    1. Att man har sett ugglor ute i naturen.
    2. Att man anar att något är fel eller misstänkt.
    3. Att man är trött och behöver vila.
  5. Stämmer påståendena med texten? Svara ja, nej eller det står inte i texten.

    1. Bildliga uttryck går inte alltid att förstå ord för ord.
    2. Gränsen mellan ordspråk, talesätt och ordstäv är alltid helt tydlig.
    3. Den längre formen av ko-uttrycket talar om kons bakdel.
  6. Stämmer påståendena med texten? Svara ja, nej eller det står inte i texten.

    1. Ordspråk är en mycket gammal genre som finns redan på flera tusen år gamla lertavlor.
    2. Isof samlar och bevarar svenska ordspråk och talesätt.
    3. Uttrycket om ugglorna är säkert bevisat och alla forskare är överens.
  7. Texten skriver “en vanlig förklaring är” och “det sägs” om varifrån uttrycken kommer. Varför uttrycker sig texten så försiktigt, tror du?

  8. Förklara med egna ord varför bilden av en ko eller en uggla kan vara svår att förstå för någon som är ny i svenskan.

Facit

    1. Att det inte är någon fara eller brådska.
    1. Ett ordspråk används i oförändrad form, men ett talesätt anpassas så att man böjer orden.
    1. Det börjar med ett citat och slutar med en rolig vändning.
    1. Att man anar att något är fel eller misstänkt.
    1. ja b) nej (texten säger att gränsen inte alltid är skarp) c) ja
    1. ja b) ja c) nej (texten säger att förklaringen är spridd men folketymologisk och inte helt säker)
  1. Exempel på svar: Texten är försiktig för att ursprunget är osäkert. Det finns vanliga berättelser, men ingen vet helt säkert, så texten påstår inte att det är ett bevisat faktum.
  2. Exempel på svar: Uttrycken är bildliga. Kon och ugglan står för något annat, “ingen fara” respektive “något misstänkt”, och betydelsen går inte att räkna ut ord för ord. Den som är ny känner inte till bilden och behöver få den förklarad.

Bedöm öppna svar efter innehåll, inte efter exakt formulering.

Texten passar för arbete med bildligt språk, för att markera osäkerhet (“det sägs”, “en vanlig förklaring är”) och för enkel källkritik kring ords ursprung. Tema: svenska talesätt och ordspråk samt Isof:s definitioner av ordspråk, talesätt och ordstäv. Fråga 7 är en inferensfråga om varför man uttrycker sig försiktigt, och fråga 8 kräver att eleven kopplar bild till betydelse. Låt gärna eleverna jämföra med bildliga uttryck och ordspråk på sina egna språk – flera känner säkert igen liknande bilder.

Diskussionsfrågor