Mannen som räknade på jordens värme

Berättelse

Svante Arrhenius föddes 1859 på godset Vik utanför Uppsala. Redan som barn var han ovanligt nyfiken på siffror och naturen, och han lärde sig läsa nästan av sig själv. Han började studera tidigt och flyttade sedan till Stockholm för att forska om elektricitet i vätskor.

I sin doktorsavhandling, som han lade fram 1884, kom han med en idé som många äldre forskare tyckte var konstig. Han menade att salt som löses upp i vatten delas i små laddade delar, som kallas joner. Eftersom idén var ny och svår att förstå, fick avhandlingen ett ganska lågt betyg. Men Arrhenius gav inte upp, trots att flera professorer tvivlade. Med tiden förstod allt fler att han hade rätt, och teorin om joner blev en grund för hela den moderna kemin.

År 1896 gjorde han något som ingen riktigt hade gjort förut. Han räknade ut hur mycket varmare jorden skulle bli om mängden koldioxid i luften ökade. Han förstod att gaser som koldioxid fungerar ungefär som ett glastak i ett växthus: de släpper in solens värme men hindrar en del av värmen från att försvinna ut igen. Detta kallas växthuseffekten. Arrhenius trodde att en varmare jord kunde vara något positivt, däremot ser dagens forskare problemen mycket tydligare. Hans uträkningar var ändå förvånansvärt bra, vilket gjorde att han räknas som en av de första klimatforskarna.

År 1903 fick Svante Arrhenius Nobelpriset i kemi. Han blev den förste svensk som någonsin fick ett Nobelpris, och det var en stor ära för landet. Några år senare, 1905, blev han chef för ett nytt Nobelinstitut i Stockholm, där han ledde forskning fram till slutet av sitt liv.

Arrhenius var inte bara en forskare som satt ensam vid sitt skrivbord. Under första världskriget hjälpte han forskare från andra länder som hade hamnat i fångenskap, och han skrev böcker som vanliga människor kunde läsa. Han dog 1927 i Stockholm, 68 år gammal. Idag, när hela världen talar om klimatet, känns hans gamla uträkningar mer aktuella än någonsin.

Ordlista

Läsförståelsefrågor

1. Vad handlade Svante Arrhenius doktorsavhandling om?

   1. hur man bygger växthus
   2. att salt i vatten delas i laddade delar
   3. hur man räknar ut jordens ålder

2. Varför fick avhandlingen ett ganska lågt betyg?

   1. Den var för kort.
   2. Idén var ny och svår för många att förstå.
   3. Han hade skrivit den på fel språk.

3. Vad menas med växthuseffekten i texten?

   1. att gaser håller kvar en del av solens värme nära jorden
   2. att man odlar blommor i glashus
   3. att solen blir starkare varje år

4. Vilket år fick Arrhenius Nobelpriset, och varför var det speciellt?

   1. 1896, han var äldst i världen
   2. 1903, han var den förste svensk som fick ett Nobelpris
   3. 1927, han fick det efter sin död

5. Vad gjorde Arrhenius under första världskriget?

   1. Han stred som soldat.
   2. Han hjälpte forskare som var i fångenskap.
   3. Han slutade helt med forskning.

6. Stämmer påståendena med texten? Svara ja, nej eller det står inte i texten.

   1. Arrhenius gav upp sin teori när professorerna tvivlade.
   2. Han blev chef för ett Nobelinstitut år 1905.
   3. Arrhenius hade tre syskon.

7. Varför kallas Arrhenius ibland en av de första klimatforskarna? (öppen fråga)

8. Trodde Arrhenius själv att en varmare jord var farlig? Förklara hur du vet det utifrån texten. (inferens)

9. Skriv med egna ord vad joner är, enligt texten. (öppen fråga)

10. Vad i texten visar att Arrhenius var en envis person som inte lätt gav upp? (inferens/öppen fråga)

Diskussionsfrågor

• Arrhenius fick ett lågt betyg på sin idé som senare visade sig vara rätt. Har du varit med om att någon inte trodde på dig, men att du ändå hade rätt?
• Idag pratar nästan alla om klimatet. Varför tror du att det tog så lång tid innan Arrhenius idéer togs på allvar?
• Vad behöver en person för att inte ge upp när andra tvivlar?
• Skriv (4–5 meningar): Berätta om en gång då du eller någon du känner inte gav upp, trots att det var svårt. Vad hände till slut?