← Alla berättelser

Vetenskap och natur

Året med pennan och pappret

SFI C A2 lästid ca 3 min

Lärarversion (med facit)

Ladda ner PDF · elev PDF · lärare Visa elevversion

Svartvitt porträttfoto av Svante Arrhenius, en äldre man med mustasch och kostym.
Svante Arrhenius, 1922. Foto: Auguste Léon. Public domain, via Wikimedia Commons.
Lyssna på texten

Berättelse

Det var en kall vinter i Stockholm, runt år 1895. Vid sitt skrivbord satt Svante Arrhenius. Framför honom låg höga högar med papper. Han hade ingen dator och ingen miniräknare, för sådana fanns inte ännu. Allt arbete gjorde han själv, för hand, med penna och papper.

Svante ville svara på en svår fråga. Varför hade jorden ibland haft istider, då stora delar av världen låg under is? Han trodde att gaserna i luften kunde vara en del av svaret. Särskilt en gas intresserade honom: koldioxid.

Så började han räkna. Han delade in jorden i flera band, från norr till söder. Sedan räknade han ut temperaturen för olika årstider och för olika mängd koldioxid. Det blev tusentals och åter tusentals uträkningar. Arbetet var enormt och mycket tråkigt, men han gav inte upp. Det tog honom nästan ett helt år.

Just den här tiden var tung för Svante. Han och hans fru Sofia skulle skilja sig, och han var ledsen. Men de långa raderna med tal blev nästan en tröst. När han räknade kunde han glömma sorgen en stund.

År 1896 var han äntligen klar. Resultatet var tydligt: om mängden koldioxid i luften blev dubbelt så stor, skulle jorden bli ungefär 5 till 6 grader varmare. Han skrev ner allt i en lång artikel. Det var första gången någon hade räknat ut hur koldioxid påverkar jordens temperatur. Svante själv trodde att en varmare jord kunde vara bra. Han förstod inte att hans tal, mer än hundra år senare, skulle bli en av de viktigaste varningarna i världen.

Ordlista

Ord Förklaring
ett skrivbord ett bord som man arbetar och skriver vid
en hög många saker ovanpå varandra
en miniräknare en liten maskin som räknar
en istid en lång tid då stora delar av jorden låg under is
en gas luft är en gas; koldioxid är en gas
koldioxid en gas i luften (CO2)
ett band här: en del av jorden, från norr till söder
en årstid vår, sommar, höst eller vinter
en uträkning resultatet när man räknar
att skilja sig att sluta vara gifta
en tröst något som gör en mindre ledsen
en grad man mäter temperatur i grader

Läsförståelsefrågor

  1. Varför använde Svante penna och papper i stället för en dator?

    1. Han tyckte inte om datorer
    2. Datorer och miniräknare fanns inte ännu
    3. Hans dator var trasig

  2. Vilken fråga ville han först svara på?

    1. Varför jorden ibland hade haft istider
    2. Hur man bygger ett växthus
    3. Varför havet är salt

  3. Hur lång tid tog hela arbetet?

    1. ungefär en vecka
    2. ungefär en månad
    3. nästan ett helt år

  4. Vad blev resultatet av hans räkning?

    1. Dubbelt så mycket koldioxid gör jorden ungefär 5–6 grader varmare
    2. Koldioxid gör ingen skillnad för temperaturen
    3. Mer koldioxid gör jorden kallare

  5. Stämmer påståendena? Svara ja, nej eller det står inte i texten.

    1. Svante räknade allt för hand.
    2. Svante var glad och lugn under den här tiden.
    3. Svante hade tre barn under den här tiden.

  6. Varför blev räkningen “nästan en tröst” för Svante? (öppen fråga)

  7. Svante trodde att en varmare jord kunde vara bra. Varför tror du att vi ser på det annorlunda i dag? (inferens)

Facit

    1. Datorer och miniräknare fanns inte ännu
    1. Varför jorden ibland hade haft istider
    1. nästan ett helt år
    1. Dubbelt så mycket koldioxid gör jorden ungefär 5–6 grader varmare
    1. ja b) nej (han var ledsen, eftersom han skulle skilja sig) c) det står inte i texten
  6. Exempel på svar: När han räknade kunde han tänka på talen i stället för på sorgen efter skilsmässan, så arbetet hjälpte honom att må lite bättre.
  7. Exempel på svar: I dag vet vi att en varmare jord ger torka, översvämningar och stora problem för naturen och människorna, så vi ser uppvärmningen som ett hot.

Bedöm öppna svar efter innehåll, inte efter exakt formulering.

Texten är en närbild av ett konkret ögonblick (vinterns räknearbete 1895–1896) och kompletterar porträttet, som mer beskriver hela hans liv. Texten är skriven i preteritum – bra för att öva dåtid och tidsord (sedan, så, äntligen, just den här tiden). Tema: tålamod, vetenskap och klimat. Be gärna deltagarna berätta om ett tråkigt men viktigt arbete de en gång gjort.

Diskussionsfrågor