← Sverige A–Ö

Natur & årstider

Tusen öar mellan stad och öppet hav

Grundläggande B1 lästid ca 6 min

Lärarversion (med facit)

Ladda ner PDF · elev PDF · lärare Visa elevversion

En röd stuga med vit knut står på en
kal klippö i Stockholms skärgård, med en träbrygga och havet i
förgrunden.
Röd stuga på Träviksskär i Stockholms skärgård, 2016. Foto: Arild Vågen. CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons.
Lyssna på texten

Berättelse

En kust full av öar

Sverige har en av Europas längsta kuster, och på många ställen ligger den inte naken mot havet utan kantad av öar. Ett område där öarna ligger tätt tillsammans kallas en skärgård. Ordet kommer av “skär”, de små, kala klippor som sticker upp ur vattnet. I en skärgård finns hela skalan: stora öar med skog, åkrar och fast befolkning, mellanstora öar med några hus, och längst ut de minsta kobbarna och skären där nästan ingenting växer.

Sveriges största skärgård

Den mest kända, och största, är skärgården öster om Stockholm. Den brukar räknas till omkring 30 000 öar och breder ut sig ungefär 80 till 100 kilometer från staden ut mot Östersjön och det öppna havet. Trots det väldiga antalet öar är det bara ett par hundra som har människor som bor där hela året. På de flesta andra finns sommarstugor eller orörd natur. Längst in, nära staden, ligger öarna tätt och vattnet är skyddat; längst ut möter man enstaka kobbar och stora, öppna ytor. Eftersom området inte har några exakta gränser anges antalet öar lite olika i olika källor.

Inte bara Stockholm

Det är lätt att tro att skärgård bara betyder Stockholm, men så är det inte. På västkusten, i Bohuslän norr om Göteborg, finns en skärgård med släta granithällar som vetter mot Skagerrak och Nordsjön. Den är ofta blåsigare och kalare. På sydkusten, i Blekinge, ligger en grönare skärgård med lummiga öar och lövträd, där vattnet är lugnare och varmare. Skärgårdarna ser alltså olika ut beroende på var i landet man befinner sig, och var och en har sin egen karaktär.

Bryggan i stället för vägen

Eftersom de allra flesta öar saknar broar blir båten det självklara färdmedlet. I Stockholms skärgård sköts en stor del av trafiken av Waxholmsbolaget, vars vita båtar har gått mellan öarna ända sedan 1869. De stannar vid hundratals bryggor och fungerar nästan som bussar på vattnet. För dem som bor kvar året om är båten en livsnödvändig förbindelse till handel, skola och arbete, medan den för besökare framför allt är ett sätt att ta sig ut i naturen.

Sommar, bad och röda stugor

För många hänger skärgården ihop med sommaren. När det blir varmt reser folk ut för att bada från klipporna, paddla och vandra. Tack vare allemansrätten får man röra sig fritt i naturen, också på öar som någon annan äger, så länge man inte stör eller förstör. Här och var ligger små röda stugor med vita knutar, en bild som ofta får stå för hela den svenska sommaren. Men skärgården är inte bara semester. För en del är ön ett vanligt hem, där man pendlar med båt, hämtar posten vid bryggan och möter den tysta vintern när turisterna har åkt hem. Just den blandningen – av semesterdröm och vardag, av orörd natur och människor som lever mitt i den – gör skärgården till en alldeles egen del av Sverige.

Ordlista

Ord Förklaring
kantad omgiven; med något runt kanten
skär en liten, kal klippa som sticker upp ur vattnet
kobbe en mycket liten ö av klippa
fast befolkning människor som bor på en plats hela året
orörd natur som människan inte har förändrat
breda ut sig sträcka sig över ett stort område
granithäll en stor, slät klippa av granit (en hård sten)
vetta mot vara vänd mot ett visst håll
lummig grön och full av träd och växter
färdmedel något man reser med, t.ex. båt, buss eller tåg
förbindelse en väg eller linje som binder ihop platser
livsnödvändig som man inte klarar sig utan
pendla regelbundet resa mellan hemmet och jobbet eller skolan
allemansrätten rätten att vistas fritt i naturen i Sverige
knut hörnet på ett trähus

Läsförståelsefrågor

  1. Var kommer ordet “skärgård” ifrån enligt texten?

    1. Från de stora städer som ligger vid kusten.
    2. Från “skär”, de små kala klipporna som syns ovanför vattnet.
    3. Från de röda stugorna på öarna.
  2. Varför blir båten det självklara sättet att resa i skärgården?

    1. För att det är förbjudet att bygga broar i Sverige.
    2. För att nästan inga öar är förbundna med fastlandet via bro.
    3. För att vägarna alltid är avstängda på sommaren.
  3. Vad skiljer skärgården i Bohuslän från den i Blekinge?

    1. Den ena ligger i havet och den andra vid en sjö.
    2. Bohuslän har kala granithällar mot öppet hav, medan Blekinge är grönare och lummigare.
    3. Bohuslän har öar men Blekinge har bara fastland.
  4. Hur många av öarna i Stockholms skärgård bor det människor på hela året?

    1. Nästan alla 30 000.
    2. Ungefär hälften.
    3. Bara omkring 200 av dem – en mycket liten andel.
  5. Stämmer påståendena med texten? Svara ja, nej eller det står inte i texten.

    1. Antalet öar i Stockholms skärgård anges på exakt samma sätt i alla källor.
    2. Waxholmsbolagets båtar har trafikerat skärgården sedan 1869.
    3. Skärgård finns bara utanför Stockholm.
  6. Stämmer påståendena med texten? Svara ja, nej eller det står inte i texten.

    1. Allemansrätten gör att man får vara i naturen även på öar som någon annan äger.
    2. Längst ut i skärgården ligger öarna tätast.
    3. Det bor fler människor i skärgården på vintern än på sommaren.
  7. Texten säger att båten för en del är en “livsnödvändig förbindelse” och för andra mest ett sätt att komma ut i naturen. Förklara skillnaden med egna ord.

  8. Varför är det viktigt att texten påpekar att skärgård finns på fler ställen än bara i Stockholm, tror du?

  9. Texten beskriver skärgården som en blandning “av semesterdröm och vardag”. Vad menas med det? Använd exempel ur texten.

  10. Varför anges antalet öar olika i olika källor, enligt texten? Förklara med egna ord.

  11. Den sista meningen säger att skärgården är “en alldeles egen del av Sverige”. Vad tror du att texten vill säga med det? Motivera ditt svar.

Facit

    1. Från “skär”, de små kala klipporna som syns ovanför vattnet.
    1. För att nästan inga öar är förbundna med fastlandet via bro.
    1. Bohuslän har kala granithällar mot öppet hav, medan Blekinge är grönare och lummigare.
    1. Bara omkring 200 av dem – en mycket liten andel.
    1. nej (texten säger att antalet anges lite olika i olika källor) b) ja c) nej (det finns skärgård även på väst- och sydkusten)
    1. ja b) nej (öarna ligger tätast längst in, nära staden) c) nej (texten antyder motsatsen: turisterna åker hem och vintern är tyst, alltså färre människor då)
  1. Exempel på svar: För dem som bor på en ö hela året är båten det enda sättet att ta sig till affären, skolan och jobbet, så de klarar sig inte utan den. För besökare är båten i stället mest ett sätt att åka ut och uppleva naturen på sommaren.
  2. Exempel på svar: Det är viktigt för att inte ge en ensidig bild. Om man bara skriver om Stockholm kan man tro att det är den enda skärgården, men det finns flera, till exempel i Bohuslän och Blekinge. Texten blir mer sann och rättvis så.
  3. Exempel på svar: För många är skärgården en plats för sommar, bad och semester, alltså en dröm man längtar till. Men samtidigt är det ett vanligt hem för en del, som pendlar med båt och hämtar posten vid bryggan året om. Båda sakerna är sanna på samma gång.
  4. Exempel på svar: Skärgården har inga exakta gränser, och även mycket små skär kan räknas som öar. Därför kommer olika källor fram till lite olika antal när de räknar.
  5. Exempel på svar: Texten menar nog att skärgården är något särskilt som skiljer sig från resten av landet – en värld av öar, vatten och båtar, där natur och människor lever tätt ihop på ett sätt som inte finns på fastlandet.

Bedöm öppna svar efter innehåll, inte efter exakt formulering.

Texten lämpar sig för arbete med geografi, jämförelser (öst-, väst- och sydkust) och källkritik – särskilt att antalet öar är osäkert och att skärgård inte bara betyder Stockholm. Fråga 7–11 kräver inferens och att eleven väger samman olika delar av texten. Tema: Sveriges natur och årstider. Lyft gärna att texten medvetet undviker tvärsäkra siffror (“brukar räknas till”, “anges lite olika”) och knyt an till konceptet allemansrätten.

Diskussionsfrågor