← Alla berättelser

Musik och identitet

Dagen då Timbuktu höll upp sitt pass i riksdagen

Grundläggande B1 lästid ca 6 min

Lärarversion (med facit)

Ladda ner PDF · elev PDF · lärare Visa elevversion

Jason ‘Timbuktu’ Diakité
framträder på Grammisgalan, leende med mikrofon.
Timbuktu på Grammisgalan 2013. Foto: Frankie Fouganthin. CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons.
Lyssna på texten

Berättelse

En laddad vecka

Onsdagen den 4 december 2013 var ingen vanlig dag för Jason Diakité, mannen som de flesta kände som rapparen Timbuktu. Veckan innan hade hans namn funnits överallt i svenska medier. Han hade hamnat mitt i en intensiv debatt, där vissa angrep honom medan andra ville skydda och stötta honom. Det var i det laddade läget han nu klev in i Sveriges riksdag i Stockholm, framför politiker, journalister och inbjudna gäster.

Anledningen till att han var där var ett pris. Rörelsen Fem i tolv hade valt att uppmärksamma hans mångåriga arbete mot rasism och främlingsfientlighet. Att ta emot en utmärkelse är oftast en glad och enkel sak, men just den här dagen vilade något tungt och allvarligt över rummet. Alla väntade på vad han skulle säga.

Ett enkelt föremål, ett starkt budskap

Jason var tydligt berörd när han började tala. Mitt i talet gjorde han något som ingen riktigt hade väntat sig. Han tog fram ett pass ur fickan och höll upp det i luften, så att hela salen kunde se det. Med passet i handen sa han ungefär: “Det här är mitt bevis, i alla fall, på att jag inte är någon främling. Hatet mot mig på grund av min hudfärg kan därför aldrig vara främlingsfientlighet. Det är och förblir rasism.”

Det var en enkel handling, men den bar ett tydligt budskap. Jason föddes i Lund 1975 och hade levt hela sitt liv i Sverige. Trots det fick han gång på gång frågan varifrån han “egentligen” kom, enbart för att han hade mörk hud. Genom att lyfta passet vände han på hela frågan. Om han, med svenskt pass och ett helt liv i landet, ändå pekades ut – då låg problemet inte hos honom, utan hos dem som inte kunde se honom som svensk.

Mer kärlek än ilska

Det vore lätt att tro att ett sådant tal mest skulle handla om ilska, men så var det inte. Lika mycket handlade det om kärlek till landet. Jason talade om att han ville leva i Sverige, bygga vidare på det tillsammans med andra och lämna något bättre efter sig till kommande generationer. Han ställde inte bara krav, utan gav samtidigt ett löfte om att stanna och bidra.

Den blandningen av sårbarhet och styrka gjorde starkt intryck. Flera i salen fick tårar i ögonen, och bilden av rapparen som höll upp sitt pass blev snabbt ett av årets mest omtalade ögonblick i Sverige.

När ett ögonblick blir många människors

Efter talet hände något som ofta händer med starka ögonblick: det slutade att tillhöra bara den som upplevde det. Talet spreds över hela landet. Människor delade det på nätet, diskuterade det vid köksbord och på arbetsplatser, och många skrev orden “Jag är Jason” för att visa att de stod på samma sida. Ett personligt och mänskligt ögonblick i riksdagen växte på så vis till ett samtal om en stor och svår fråga: vem som egentligen får räknas som svensk.

Historien har också en mänsklig och nästan lite rörande efterhistoria. Jason berättade senare att passet han höll upp den dagen, övertygad om att det var hans eget, i själva verket visade sig vara hans flickväns. Det upptäckte de först långt efteråt, när de letade efter hennes pass och hittade det i fickan på den kavaj han burit i riksdagen. Misstaget förändrar ingenting i sak – budskapet var lika sant ändå – men det påminner om att också de stora, allvarliga ögonblicken görs av vanliga människor som kan ha lite tur och otur på samma gång.

Varför ögonblicket lever vidare

Många år senare minns en hel del svenskar fortfarande just den här dagen. Det är värt att fråga sig varför. En del av svaret är att Jason tog en abstrakt och svår fråga – om identitet, hudfärg och tillhörighet – och gjorde den konkret. Ett pass är ett vardagligt föremål som nästan alla känner igen. När han höll upp det blev en stor diskussion plötsligt möjlig att se med egna ögon. På så sätt visar berättelsen hur en enda människa, med ett enda föremål i handen, ibland kan säga mer på några sekunder än långa tal och rapporter förmår.

Ordlista

Ord Förklaring
laddad full av spänning och starka känslor
medier tidningar, radio, tv och nätet tillsammans
angripa gå till attack mot någon med ord
en rörelse en grupp människor som arbetar för samma sak
uppmärksamma lyfta fram, visa att något är viktigt
en utmärkelse ett pris eller hederstecken
främlingsfientlighet rädsla eller hat mot människor från andra länder
ett bevis något som visar att det är sant
peka ut här: behandla någon som annorlunda
sårbarhet att visa sig svag och öppen
kommande generationer de som lever efter oss, till exempel barn och barnbarn
en kavaj ett finare jackplagg till kostym
abstrakt svår att ta på, något man bara kan tänka sig
konkret tydlig och möjlig att ta på eller se

Läsförståelsefrågor

  1. Varför var stämningen runt Jason speciell veckan före den 4 december 2013?

    1. Han hade just släppt ett nytt album.
    2. Han hade hamnat mitt i en intensiv debatt i medierna.
    3. Han hade flyttat tillbaka till Lund.
  2. Vad var den officiella anledningen till att Jason var i riksdagen?

    1. Han skulle hålla ett politiskt valtal.
    2. Han skulle ta emot ett pris från rörelsen Fem i tolv.
    3. Han skulle spela in en musikvideo.
  3. Vad gjorde Jason mitt i talet för att förstärka sitt budskap?

    1. Han höll upp ett pass i luften.
    2. Han spelade upp en av sina låtar.
    3. Han visade ett gammalt familjefoto.
  4. Hur “vände han på frågan” om varifrån han kom?

    1. Han vägrade svara på alla frågor.
    2. Han visade att problemet låg hos dem som inte kunde se honom som svensk.
    3. Han sa att han egentligen kom från ett annat land.
  5. Hur beskriver texten talets ton?

    1. Det handlade enbart om ilska och hot.
    2. Det blandade allvar och ilska med kärlek till landet.
    3. Det var lättsamt och fullt av skämt.
  6. Stämmer påståendena med texten? Svara ja, nej eller det står inte i texten.

    1. Jason föddes i Lund 1975.
    2. Passet han höll upp visade sig senare vara hans flickväns.
    3. Talet handlade bara om ilska, inte om kärlek till Sverige.
    4. Jason sjöng en sång i slutet av talet.
  7. Förklara med egna ord vilken skillnad Jason gör mellan rasism och främlingsfientlighet. (öppen fråga)

  8. Varför tror du att så många människor skrev “Jag är Jason” efter talet? (inferens)

  9. Texten säger att ett starkt ögonblick “slutar att tillhöra bara den som upplevde det”. Vad menas med det? (inferens)

  10. Varför tar texten med historien om att passet egentligen var flickvännens, trots att det inte ändrar budskapet? (inferens)

  11. Beskriv med egna ord varför just ett pass blev ett så bra föremål för det Jason ville säga. (öppen fråga)

Facit

    1. Han hade hamnat mitt i en intensiv debatt i medierna.
    1. Han skulle ta emot ett pris från rörelsen Fem i tolv.
    1. Han höll upp ett pass i luften.
    1. Han visade att problemet låg hos dem som inte kunde se honom som svensk.
    1. Det blandade allvar och ilska med kärlek till landet.
    1. ja b) ja c) nej (det handlade minst lika mycket om kärlek till landet) d) det står inte i texten
  1. Exempel på svar: Främlingsfientlighet riktas mot den som kommer utifrån, från ett annat land. Jason var född och uppvuxen i Sverige, så hatet mot honom kunde inte handla om att han var utlänning. Det riktades mot hans hudfärg, och det är rasism.
  2. Exempel på svar: Människor ville visa stöd och solidaritet och säga att de stod på samma sida. Många kände också igen sig i hans erfarenhet av att bli ifrågasatt.
  3. Exempel på svar: När ett ögonblick blir känt och delas av många blir det allas gemensamma. Det börjar leva sitt eget liv i samtal och minnen, långt bortom den enda person som först stod där.
  4. Exempel på svar: Detaljen gör historien mänsklig och visar att även stora, allvarliga ögonblick skapas av vanliga människor som kan göra misstag. Det gör berättelsen ärlig och levande.
  5. Exempel på svar: Ett pass är ett vardagligt föremål som nästan alla känner igen och som officiellt visar vilket land man hör till. Genom att hålla upp det gjorde Jason en svår, abstrakt fråga om tillhörighet konkret och tydlig för alla i salen.

Bedöm öppna svar efter innehåll, inte efter exakt formulering.

Texten är skriven i preteritum och ger en litterär närbild av ett enda ögonblick. Den är tänkt att komplettera den biografiska texten, inte upprepa den. Tema: identitet, tillhörighet, skillnaden mellan rasism och främlingsfientlighet, och hur ett konkret föremål kan bära ett abstrakt budskap. Frågorna 8–11 kräver inferens och tolkning och passar för par- eller helklassdiskussion. Efterhistorien om passet (att det visade sig vara flickvännens) är väldokumenterad och kan användas som ett lättsamt men tänkvärt inslag om hur stora ögonblick ändå görs av vanliga människor.

Diskussionsfrågor