← Sverige A–Ö

Grannländer & omvärld

Från ett rike till två grannar: Finland och Sverige

Grundläggande B1 lästid ca 6 min

Lärarversion (med facit)

Ladda ner PDF · elev PDF · lärare Visa elevversion

Gränsskylt vid övergången mellan
Sverige och Finland vid Torneå, med texter på svenska och finska om att
man passerar riksgränsen
Gränsskylt vid Torneå. Foto: Nicesmurf. CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons. https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Gr%C3%A4nsen_mellan_Sverige_och_Finland.JPG
Lyssna på texten

Berättelse

Ett enda rike i nästan 700 år

I dag är Sverige och Finland två självständiga länder och nära grannar i norra Europa. Men historien är längre och mer sammanflätad än många tror. Under mycket lång tid var de inte två länder, utan ett enda rike. Finland blev en del av det svenska riket lite i taget under medeltiden, någon gång mellan 1100- och 1300-talen, och tillhörde sedan Sverige ända fram till år 1809. Eftersom det skedde steg för steg anger olika källor lite olika siffror – ibland sägs cirka 600 år, ibland 650 eller fler. Men man brukar säga att den gemensamma historien varade i nästan 700 år. Under alla dessa århundraden delade människorna på båda sidor mycket av sin vardag, sina lagar och samma kung.

Kriget som delade riket

Den stora vändpunkten kom med ett krig mellan Sverige och Ryssland åren 1808 och 1809. Kriget slutade med en fred som skrevs under i staden Fredrikshamn den 17 september 1809. Genom freden lämnade Sverige ifrån sig både Finland och Åland till Ryssland, och området blev Storfurstendömet Finland. För Sverige var detta en av de allra största förändringarna i landets historia. Sverige blev ungefär en tredjedel mindre till ytan och miste samtidigt cirka en fjärdedel av sin befolkning, alltså omkring 800 000 personer. På en gång försvann en mycket stor del av riket.

En gräns längs älvarna

I norr fick de två länderna en helt ny gräns. Den drogs längs tre älvar – Torne, Muonio och Könkämä – och det märkliga är att samma älvar i stort sett utgör gränsen än i dag, mer än 200 år senare. Allra tydligast syns det i två städer som ligger alldeles intill varandra, en på varje sida av gränsälven: Haparanda på den svenska sidan och Torneå på den finska. De kallas ofta tvillingstäder, eftersom de hänger så tätt samman i vardagen trots att de ligger i olika länder. Här blir den gamla historien synlig mitt i nutiden.

Två språk på två sidor

De långa gemensamma åren har satt djupa spår, och de märks på båda sidor om gränsen. Finland är officiellt tvåspråkigt: både finska och svenska är nationalspråk. Knappt 290 000 personer i Finland, ungefär 5 procent av befolkningen, har svenska som modersmål, och de kallas finlandssvenskar. I Sverige är det i stället finskan som lever vidare. Sedan år 2000 är finska ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk, och sverigefinnarna är den största nationella minoriteten. Hur många som faktiskt talar finska är svårt att säga, men man brukar uppskatta det till ungefär 200 000–250 000 personer. Sammanlagt har omkring 700 000 personer i Sverige, cirka 7 procent av befolkningen, någon form av finländsk bakgrund. Det är dock en uppskattning och inget säkert tal, eftersom etnisk tillhörighet inte registreras i Sverige.

Nära grannar i en ny tid

Banden mellan länderna handlar inte bara om det förflutna, utan också om vardagen och framtiden. Båda länderna är medlemmar i EU och i det nordiska samarbetet, vilket bland annat gör det lätt att resa, flytta och arbeta över gränsen. Många bygger sina liv på båda sidor, precis som tvillingstäderna i norr visar. På senare år har Sverige och Finland dessutom fattat stora gemensamma beslut om sin säkerhet: båda länderna är i dag medlemmar i försvarsalliansen Nato. Finland gick med år 2023 och Sverige år 2024. Sverige och Finland är alltså inte längre samma rike, men historien, språken och det dagliga samarbetet binder dem fortfarande mycket nära samman.

Ordlista

Ord Förklaring
sammanflätad tätt sammanbunden; svår att skilja åt
rike ett stort land, ofta styrt av en kung
århundrade en period på hundra år
vändpunkt ett tillfälle då något viktigt förändras
fred ett avtal som avslutar ett krig
yta hur stort ett land är, mätt i kvadratkilometer
befolkning alla människor som bor i ett land
storfurstendöme ett område med eget styre men under en kejsare
gräns den linje där ett land slutar och ett annat börjar
tvillingstad en stad som ligger alldeles intill en stad i ett annat land
nationalspråk ett officiellt huvudspråk i ett land
minoritet en mindre grupp människor i ett land
uppskatta att gissa en ungefärlig siffra

Läsförståelsefrågor

  1. Hur länge var Finland en del av det svenska riket enligt texten?

    1. I ungefär 70 år.
    2. I nästan 700 år.
    3. I ungefär 1 000 år.
  2. Vad blev följden av kriget 1808–1809 för Sverige?

    1. Sverige fick ett mycket större land.
    2. Sverige lämnade ifrån sig Finland och Åland och blev ungefär en tredjedel mindre.
    3. Sverige och Finland blev ett enda rike igen.
  3. Vad är det märkliga med gränsen som drogs i norr 1809?

    1. Att den försvann helt efter några år.
    2. Att samma älvar i stort sett utgör gränsen än i dag.
    3. Att den drogs mitt ute i havet.
  4. Vad betyder ordet “uppskatta” i texten om hur många som talar finska?

    1. Att tycka mycket om något.
    2. Att gissa en ungefärlig siffra.
    3. Att räkna exakt och säkert.
  5. Stämmer påståendena med texten? Svara ja, nej eller det står inte i texten.

    1. Finland är officiellt tvåspråkigt, med finska och svenska som nationalspråk.
    2. Sverige vann kriget 1808–1809.
    3. Freden 1809 skrevs under i staden Fredrikshamn.
  6. Stämmer påståendena med texten? Svara ja, nej eller det står inte i texten.

    1. Finland gick med i Nato före Sverige.
    2. I Sverige registreras alla invånares etniska bakgrund i ett register.
    3. Haparanda ligger på den svenska sidan av gränsen.
  7. Förklara med egna ord varför texten skriver “nästan 700 år” i stället för ett exakt antal år.

  8. Texten använder ord som “ungefär”, “uppskattas” och “en uppskattning och inget säkert tal”. Vad vill texten visa med sådana ord, och varför är det klokt att skriva så?

  9. Varför kan man säga att de gemensamma åren fortfarande märks i både Finland och Sverige? Svara med stöd i texten.

  10. Texten berättar både om gammal historia (1809) och om nya händelser (Nato 2023 och 2024). Vad tror du att texten vill visa genom att ta med båda delarna?

  11. Tvillingstäderna Haparanda och Torneå beskrivs som ett ställe där “den gamla historien blir synlig mitt i nutiden”. Vad tror du att texten menar med det?

  12. Förklara skillnaden mellan att ett land är ett “storfurstendöme” under ett annat land och att vara ett “självständigt land”, så som texten beskriver det.

Facit

    1. I nästan 700 år.
    1. Sverige lämnade ifrån sig Finland och Åland och blev ungefär en tredjedel mindre.
    1. Att samma älvar i stort sett utgör gränsen än i dag.
    1. Att gissa en ungefärlig siffra.
    1. ja b) nej (Sverige förlorade i kriget och lämnade ifrån sig Finland) c) ja
    1. ja (Finland 2023, Sverige 2024) b) nej (texten säger att etnisk tillhörighet inte registreras i Sverige) c) ja
  1. Exempel på svar: Finland blev en del av Sverige steg för steg under medeltiden, och olika källor anger olika siffror. Därför skriver texten “nästan 700 år” i stället för att påstå ett exakt antal som kanske inte stämmer.
  2. Exempel på svar: Texten vill visa att vissa siffror och tidsangivelser inte är helt säkra, utan uppskattningar eller olika i olika källor. Det är klokt att skriva så för att vara ärlig och inte påstå något som ett säkert faktum när man inte vet exakt.
  3. Exempel på svar: I Finland är svenska fortfarande nationalspråk och många är finlandssvenskar. I Sverige är finska ett nationellt minoritetsspråk och omkring 700 000 personer har finländsk bakgrund. Dessutom följer gränsen i norr samma älvar som 1809. Det visar att de gemensamma åren har satt spår på båda sidor.
  4. Exempel på svar: Att banden mellan Sverige och Finland inte bara hör till det förflutna, utan fortsätter även i dag. Länderna har en lång gemensam historia och fattar fortfarande viktiga beslut tillsammans.
  5. Exempel på svar: Att den gräns som drogs efter kriget 1809 fortfarande finns kvar, men att städerna och människorna lever tätt tillsammans över gränsen. Historien syns alltså konkret i hur människor lever i dag.
  6. Exempel på svar: Ett storfurstendöme under ett annat land kan ha ett visst eget styre, men det tillhör ändå det större riket. Ett självständigt land styr helt sig självt och tillhör inte något annat land.

Bedöm öppna svar efter innehåll, inte efter exakt formulering.

Texten lämpar sig för arbete med historia, samhälle, nationella minoriteter och enkel källkritik. Tema: hur en lång gemensam historia kan forma två grannländer och fortsätta påverka dem långt efteråt. Flera frågor (7, 8, 9, 10, 11, 12) kräver inferens och att eleven väger samman olika delar av texten. Lyft gärna hur texten skiljer på säkra fakta (freden 17 september 1809, gränsälvarna, Nato-medlemskapen 2023 och 2024) och osäkra eller ungefärliga uppgifter (antalet gemensamma år, antalet finsktalande). Bra utgångspunkt för att jämföra med grannländer, gemensam historia och minoritetsspråk i elevernas egna hemländer.

Diskussionsfrågor