← Alla berättelser

Vetenskap och natur

Mjöl ur en potatis

SFI C A2 lästid ca 3 min

Lärarversion (med facit)

Ladda ner PDF · elev PDF · lärare Visa elevversion

Porträtt av Eva Ekeblad, en kvinna i 1700-talsklänning med uppsatt hår.
Madam Eva Ekeblad, målad mellan 1739 och 1766. Foto: Finlands Nationalgalleri. Public Domain (CC0), via Wikimedia Commons.
Lyssna på texten

Berättelse

Det var år 1746. Eva Ekeblad stod i köket på sitt gods. Hon var bara 21 år, och hon var grevinna. Hon hade tjänare som kunde laga maten, men just den här dagen ville hon arbeta själv. På bordet låg en hög med potatis.

Potatisen var fortfarande ganska ny i Sverige. Många människor visste inte vad de skulle göra med den. En del var till och med rädda för den. Men Eva var nyfiken. Hon ville veta vad som gömde sig inuti den lilla knölen.

Först kokade hon potatisen mjuk i en gryta. Sedan mosade hon den till en fin mos. Hon lät mosen torka, och till slut malde hon den torra massan. Då hände något fint: potatisen blev till ett vitt, fint mjöl. Av mjölet kunde hon baka bröd.

Men Eva stannade inte där. Hon visade också att man kunde göra brännvin av potatisen. Det var viktigt, eftersom man förr gjorde brännvin av säd. Om man i stället använde potatis, så fanns det mer säd kvar till bröd. På så sätt kunde fler människor få mat när skörden var dålig.

Eva skrev ner allt hon hade gjort, steg för steg. Hon skickade sin text till Kungliga Vetenskapsakademien i Stockholm. Två år senare, i december 1748, valdes hon in i akademien. Hon blev den allra första kvinnan där. Allt började med några potatisar i ett kök.

Ordlista

Ord Förklaring
gods en stor gård med mycket mark
tjänare en person som arbetar åt en rik familj
nyfiken vill veta och lära sig nya saker
knöl den runda delen av potatisen som man äter
koka Jag ska koka ägg till frukost.
mosa trycka något till en mjuk massa
mala göra något torrt till fint mjöl
brännvin en stark alkoholdryck
säd spannmål, till exempel vete och råg
skörd det man tar in av växterna på hösten
akademi en grupp av kända forskare

Läsförståelsefrågor

  1. Var stod Eva Ekeblad i berättelsen?

    1. i ett bibliotek
    2. i köket på sitt gods
    3. i en affär i Stockholm

  2. Varför arbetade hon själv den här dagen?

    1. hon hade inga tjänare
    2. hon var nyfiken och ville prova
    3. hon hade inget annat att göra

  3. I vilken ordning gjorde Eva mjöl av potatisen?

    1. malde, kokade, torkade
    2. kokade, mosade, torkade, malde
    3. torkade, malde, kokade

  4. Varför var det bra att göra brännvin av potatis?

    1. då fanns det mer säd kvar till bröd
    2. då blev potatisen billigare
    3. då slapp man baka bröd

  5. Stämmer påståendena med texten? Svara ja, nej eller det står inte i texten.

    1. Eva var rädd för potatisen.
    2. Eva blev den första kvinnan i Vetenskapsakademien.
    3. Eva odlade potatisen själv i sin trädgård.

  6. Hur tror du att Eva kände sig när potatisen blev till mjöl? (öppen fråga)

  7. Varför tror du att Eva skrev ner allt hon gjorde, steg för steg? (inferens)

Facit

    1. i köket på sitt gods
    1. hon var nyfiken och ville prova
    1. kokade, mosade, torkade, malde
    1. då fanns det mer säd kvar till bröd
    1. nej (hon var nyfiken, inte rädd) b) ja c) det står inte i texten
  6. Exempel på svar: Hon blev säkert glad och stolt, eftersom hennes försök lyckades.
  7. Exempel på svar: Hon ville att andra skulle kunna göra samma sak, och att forskarna skulle förstå och tro på henne.

Bedöm öppna svar efter innehåll, inte efter exakt formulering.

Texten ger en närbild av Evas experiment och kompletterar porträttet, som mest berättar fakta om hennes liv. Texten är skriven i preteritum, bra för att öva dåtid och ordningsord (först, sedan, till slut). Tema: nyfikenhet och att prova nytt.

Diskussionsfrågor