← Alla berättelser

Litteratur och samhälle

Bredvid en mur av underskrifter

SFI D B1 lästid ca 4 min

Lärarversion (med facit)

Ladda ner PDF · elev PDF · lärare Visa elevversion

Svartvitt porträttfoto av Elin
Wägner som ung kvinna, omkring 1917.
Elin Wägner, omkring 1917. Foto: Okänd fotograf. Public domain (PD-Sweden), via Wikimedia Commons.
Lyssna på texten

Berättelse

Det var år 1914, och Elin Wägner ställde sig bredvid något som liknade en mur av böcker. Framför henne reste sig en stapel av tjocka pärmar som var betydligt högre än hon själv. För att se den översta pärmen måste hon lägga huvudet bakåt och titta rakt uppåt. Pärmarna såg tunga och vardagliga ut, men det de innehöll var allt annat än vanligt.

I de 30 banden fanns 351 454 namnunderskrifter, ett band för varje del av landet. Varje underskrift kom från en kvinna som krävde rätten att få rösta. På den tiden fick kvinnor i Sverige inte vara med och bestämma vilka som skulle sitta i riksdagen. Den rätten hade bara män, trots att kvinnorna betalade skatt och arbetade lika hårt. Många, däribland Elin, ansåg att detta var djupt orättvist.

Elin Wägner var aktiv i Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, oftast kallad LKPR. Föreningen kom på en idé som var enkel men kraftfull: om de kunde visa svart på vitt att enorma mängder kvinnor ville rösta, skulle politikerna bli tvungna att ta frågan på allvar. Därför startade de en av Sveriges största namninsamlingar någonsin. Under åren 1913 och 1914 gick kvinnor från hus till hus, i städer och på landsbygden, och bad andra kvinnor att skriva under. Det var ett tålmodigt och slitsamt arbete, men listorna växte och växte.

När namnen räknades visade det sig att ungefär en av fem vuxna kvinnor i hela Sverige hade skrivit på. År 1914 lämnades underskrifterna till riksdagen som ett tydligt budskap. För att fånga ögonblicket tog en fotograf en bild av Elin Wägner intill den höga stapeln av band. Bilden, där den smala kvinnan står bredvid muren av papper, har blivit en av de mest kända symbolerna för kampen om kvinnlig rösträtt i Sverige.

Förändringen kom inte direkt. Det skulle dröja några år till, men 1919 beslutade riksdagen äntligen att kvinnor skulle få rösta, och första gången de kunde använda sin röst i ett riksdagsval var 1921. Fotot från 1914 påminner oss om att den rätten inte kom av sig själv. Den krävdes fram, namn för namn, av kvinnor som vägrade ge upp.

Ordlista

Ord Förklaring
en mur en hög vägg av sten eller tegel
en stapel många saker lagda ovanpå varandra
en pärm en bok där man samlar papper
ett band här: en tjock bok med papper
en namnunderskrift när man skriver sitt namn för att visa att man vill något
att kräva att bestämt säga att man vill ha något
riksdagen de som bestämmer lagar i Sverige
orättvis när något inte går rätt till och drabbar någon
en namninsamling när man samlar in många människors underskrifter
tålmodig som kan vänta och arbeta lugnt och länge
en symbol en bild eller sak som står för något större
ett budskap det man vill säga till andra

Läsförståelsefrågor

  1. Hur beskriver texten stapeln av pärmar bredvid Elin?

    1. lägre än henne
    2. ungefär lika hög som henne
    3. betydligt högre än henne
  2. Hur många namnunderskrifter fanns i banden?

    1. 351 454
    2. 35 145
    3. 3 514
  3. Varför fick kvinnorna inte vara med och bestämma över riksdagen på den tiden?

    1. de ville inte rösta
    2. bara män hade rätt att rösta
    3. det fanns inga val
  4. Vad var idén bakom namninsamlingen?

    1. att tjäna pengar till föreningen
    2. att visa politikerna att väldigt många kvinnor ville rösta
    3. att starta en ny tidning
  5. Stämmer påståendena? Svara ja, nej eller det står inte i texten.

    1. Namnen samlades in under åren 1913 och 1914.
    2. Ungefär en av fem vuxna kvinnor i Sverige hade skrivit under.
    3. Elin Wägner var ordförande i LKPR.
  6. Varför valde föreningen just en namninsamling för att nå sitt mål? (inferens)

  7. Texten säger att rösträtten “krävdes fram, namn för namn”. Vad menas med det? (inferens)

  8. Varför tror du att fotot på Elin bredvid stapeln blev en så känd symbol? (inferens)

Facit

    1. betydligt högre än henne
    1. 351 454
    1. bara män hade rätt att rösta
    1. att visa politikerna att väldigt många kvinnor ville rösta
    1. ja b) ja c) det står inte i texten
  1. Exempel på svar: Med många underskrifter kunde de visa svart på vitt hur stor opinionen var, och då blev det svårare för politikerna att strunta i frågan.
  2. Exempel på svar: Rösträtten kom inte av sig själv, utan måste vinnas genom hårt arbete där varje enskild underskrift var ett litet steg mot målet.
  3. Exempel på svar: Bilden visar i ett enda ögonblick hur enormt många kvinnor som stod bakom kravet, och kontrasten mellan den lilla kvinnan och den höga muren av papper gör budskapet starkt.

Bedöm öppna svar efter innehåll, inte efter exakt formulering.

Texten är en närbild av ett ikoniskt ögonblick i rösträttskampen och är tänkt att komplettera den biografiska texten, inte upprepa den. Den är skriven i preteritum och övar dåtid, bisatser och stora tal. Frågorna 6–8 kräver inferens och passar för pardiskussion. Knyt gärna an till hur opinioner och namninsamlingar fungerar än i dag.

Diskussionsfrågor