← Sverige A–Ö

Grannländer & omvärld

Fem minoriteter, fem språk och en lag som skyddar dem

SFI D B1 lästid ca 5 min

Lärarversion (med facit)

Ladda ner PDF · elev PDF · lärare Visa elevversion

Tvåspråkig vägskylt med ortnamnet
Arvidsjaur på svenska och Arviesjavrrie på umesamiska, i norra Sverige
Tvåspråkig skylt i norra Sverige som visar ortnamnet på svenska och umesamiska. Foto: Olve Utne. CC BY-SA 2.5, via Wikimedia Commons. https://commons.wikimedia.org/wiki/File:C07315_Arvidsjaur_-_Arviesjavrrie.jpg
Lyssna på texten

Berättelse

Sverige är ett land med många språk och kulturer. Fem grupper har en särskild ställning och kallas nationella minoriteter. Det är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Det som är gemensamt för dem är att grupperna har funnits länge i Sverige och har en egen språklig, kulturell eller religiös samhörighet. De har också en vilja att behålla sin identitet.

Till varje grupp hör ett eller flera språk. De fem nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Samiska brukar beskrivas som flera olika varieteter, alltså flera former av samma språk. Också romani chib finns i flera varieteter. Dessa språk har ett särskilt skydd i lagen, utöver svenskan.

Skyddet har en historia. I december 1999 beslutade riksdagen att Sverige skulle ansluta sig till Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter. Åtagandena trädde i kraft i juni 2000. I dag regleras rättigheterna i Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk.

Samerna har en särställning bland de fem grupperna. De är nämligen också erkända som urfolk och omfattas av FN:s deklaration om urfolks rättigheter. Ett urfolk är ett folk som har bott i ett område mycket länge, redan innan dagens länder och gränser fanns.

I vissa kommuner gäller starkare rättigheter. I dessa så kallade förvaltningsområden har man rätt att använda finska, meänkieli eller samiska i kontakt med myndigheter och domstolar. Man har också rätt till förskola och äldreomsorg helt eller delvis på språket. På så sätt ska språken kunna användas i vardagen och inte bara hemma.

Två myndigheter har ett särskilt ansvar för språken. Institutet för språk och folkminnen, som förkortas Isof, arbetar med språkvård och revitalisering för finska, jiddisch, meänkieli och romani chib. Sametinget har motsvarande ansvar för de samiska språken. Att revitalisera ett språk betyder att man hjälper det att leva vidare och få fler talare.

Hur många som talar varje språk är osäkert. Sverige för ingen officiell statistik som bygger på etnicitet eller modersmål. De siffror som ibland nämns är därför uppskattningar. Också hur grupperna ska benämnas diskuteras ibland, och därför är det klokt att vara försiktig med både siffror och ord.

Ordlista

Ord Förklaring
minoritet en mindre grupp i ett land
samhörighet en känsla av att höra ihop med andra
identitet det som gör att man är den man är
varietet en form eller variant av ett språk
ansluta sig gå med i något, till exempel ett avtal
ramkonvention ett avtal mellan länder med gemensamma regler
reglera bestämma något genom lag eller regler
urfolk ett folk som har bott i ett område mycket länge
förvaltningsområde en kommun med extra rättigheter för ett minoritetsspråk
revitalisera hjälpa ett språk att leva vidare och få fler talare
etnicitet tillhörighet till en folkgrupp
uppskattning en ungefärlig siffra; inte en exakt siffra

Läsförståelsefrågor

  1. Vad är gemensamt för de fem nationella minoriteterna enligt texten?

    1. De har alla flyttat till Sverige under de senaste åren.
    2. De har funnits länge i Sverige och vill behålla sin identitet.
    3. De talar alla samma språk.
  2. Varför har samerna en särställning bland de fem grupperna?

    1. De är också erkända som urfolk.
    2. De är den största gruppen.
    3. De saknar ett eget språk.
  3. Vad innebär ett förvaltningsområde?

    1. En kommun där bara svenska får talas.
    2. En kommun med extra rättigheter för finska, meänkieli eller samiska.
    3. En myndighet som bestämmer över alla minoriteter.
  4. Vad gör myndigheterna Isof och Sametinget?

    1. De bestämmer vem som får bo i Sverige.
    2. De arbetar med att språken ska leva vidare.
    3. De räknar exakt hur många som talar varje språk.
  5. Stämmer påståendena med texten? Svara ja, nej eller det står inte i texten.

    1. Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk är från 2009.
    2. Riksdagen beslutade redan på 1980-talet att ansluta sig till ramkonventionen.
    3. Samiska brukar beskrivas som flera olika varieteter.
  6. Stämmer påståendena med texten? Svara ja, nej eller det står inte i texten.

    1. I förvaltningsområden kan man ha rätt till äldreomsorg på minoritetsspråket.
    2. Sverige för officiell statistik över hur många som talar varje språk.
    3. Romani chib talas också i många andra länder.
  7. Texten säger att siffrorna över talare är “uppskattningar”. Förklara med egna ord varför man inte vet exakt hur många som talar varje språk.

  8. Varför kan det vara viktigt att man får använda sitt språk i kontakt med myndigheter och i äldreomsorgen, och inte bara hemma? Svara med stöd i texten.

Facit

    1. De har funnits länge i Sverige och vill behålla sin identitet.
    1. De är också erkända som urfolk.
    1. En kommun med extra rättigheter för finska, meänkieli eller samiska.
    1. De arbetar med att språken ska leva vidare.
    1. ja b) nej (beslutet togs i december 1999, och åtagandena trädde i kraft i juni 2000) c) ja
    1. ja b) nej (Sverige för ingen officiell statistik baserad på etnicitet eller modersmål) c) det står inte i texten (texten säger inget om var romani chib talas utanför Sverige)
  1. Exempel på svar: Sverige för ingen officiell statistik som bygger på etnicitet eller modersmål. Därför finns det inga exakta siffror, utan bara ungefärliga uppskattningar.
  2. Exempel på svar: Om man får använda språket även hos myndigheter och i äldreomsorgen kan språket användas i hela vardagen och inte bara hemma. Då blir det lättare för språket att leva vidare och för människor att förstå och bli förstådda i viktiga situationer.

Bedöm öppna svar efter innehåll, inte efter exakt formulering.

Texten ger en faktabaserad översikt över Sveriges fem nationella minoriteter, de fem minoritetsspråken, lagens bakgrund (ramkonventionen 1999/2000 och lagen 2009:724) samt myndigheternas roll. Tema: grannländer och omvärld, samt rättigheter och mångfald i Sverige. Ämnet är känsligt – håll diskussionen vid fakta, lag och officiella mål och undvik värderingar om enskilda grupper. Fråga 7 och 8 kräver inferens och att eleven kopplar ihop olika delar av texten. Lyft gärna skillnaden mellan säkra fakta (lagar och årtal) och osäkra uppgifter (antal talare). Låt eleverna jämföra med minoriteter och språkrättigheter i sina egna länder.

Diskussionsfrågor