Berättelse
Den 27 november 1895 satt en äldre herre vid ett skrivbord i Paris. Han hette Alfred Nobel och var 62 år gammal. Han var en av världens rikaste män, eftersom han hade tjänat en förmögenhet på sin uppfinning dynamiten. Ändå var han ofta ensam. Han hade aldrig gift sig och hade inga barn. Frågan om vad som skulle hända med hans pengar efter döden hade följt honom länge.
Den här dagen gick Alfred till Svensk-norska klubben i Paris, en plats där svenskar och norrmän i staden brukade träffas. Han satte sig vid ett skrivbord, tog fram papper och en penna och började skriva för hand, på svenska. Han hade ingen advokat med sig, trots att han skrev ett av de viktigaste dokument en människa kan skriva: sitt testamente. Det blev bara fyra sidor och färre än tusen ord, men orden skulle få stora följder.
I testamentet bestämde Alfred att nästan hela hans förmögenhet skulle placeras i en fond. Pengarna som fonden gav varje år skulle delas ut som priser. Han skrev att priserna skulle gå till dem som under det gångna året hade gjort mänskligheten den största nyttan. Alfred pekade ut fem områden: fysik, kemi, medicin, litteratur och fred. Han lade också till en mening som var ovanlig för sin tid. Det skulle inte spela någon roll vilket land en person kom ifrån. Priset var tänkt för hela världen, inte bara för svenskar.
När Alfred var färdig behövde han vittnen, för att testamentet skulle gälla. Han vände sig till fyra män som råkade vara på klubben den dagen och bad dem skriva under. De bekräftade att han hade skrivit dokumentet med fri vilja och vid sina sinnens fulla bruk. Männen anade knappast att de just hade satt sin namnteckning på ett papper som skulle förändra historien.
Eftersom Alfred hade skrivit testamentet på egen hand, utan jurist, var det inte perfekt formulerat. Senare uppstod därför en lång strid om hur det skulle tolkas, och flera släktingar var missnöjda. Men Alfreds vilja höll. Han dog redan året därpå, i december 1896, och fick aldrig själv se resultatet. De första Nobelprisen delades ut 1901, och i dag är de bland de mest kända prisen i världen.
Ordlista
| Ord | Förklaring |
|---|---|
| en förmögenhet | mycket stora pengar |
| ett testamente | ett dokument om vad pengarna ska bli efter döden |
| en advokat / jurist | en person som kan lagen |
| ett dokument | ett viktigt papper med text |
| en fond | en summa pengar som sparas och ger avkastning varje år |
| dela ut | ge till olika personer |
| mänskligheten | alla människor i världen |
| ett vittne | en person som ser och skriver under |
| fri vilja | att man själv väljer, utan tvång |
| ana | tro eller känna något utan att veta säkert |
| tolka | förstå och förklara vad något betyder |
| en strid | här: en lång konflikt eller tvist |
Läsförståelsefrågor
Varför hade Alfred Nobel länge funderat på vad som skulle hända med hans pengar?
- Han hade förlorat sin förmögenhet
- Han hade ingen fru och inga barn att lämna pengarna till
- Han ville köpa en ny fabrik
Vad var ovanligt med hur Alfred skrev sitt testamente?
- Han skrev det på fem olika språk
- Han skrev det för hand, utan en advokat
- Han lät en domstol skriva det
Vad menade Alfred med att det inte skulle spela någon roll vilket land en person kom ifrån?
- Att priset var tänkt för hela världen
- Att bara fattiga länder fick priset
- Att svenskar alltid skulle vinna
Stämmer påståendena med texten? Svara ja, nej eller det står inte i texten.
- Testamentet var långt, mer än hundra sidor.
- Fyra män på klubben skrev under som vittnen.
- Alfred Nobel var nervös när han skrev.
Räkna upp de fem områden som priset skulle gå till.
Texten säger att vittnena “knappast anade” vad de skrev under. Förklara vad som menas.
Varför uppstod det senare en strid om testamentet? Svara med stöd i texten.
Alfred dog innan de första prisen delades ut. Vad tror du att han skulle ha tyckt om att Nobelpriset finns kvar i dag? Motivera. (inferens)
Facit
- b) Han hade ingen fru och inga barn att lämna pengarna till.
- b) Han skrev det för hand, utan en advokat.
- a) Att priset var tänkt för hela världen.
- Nej – det var bara fyra sidor och färre än tusen ord. b) Ja – fyra män på klubben skrev under. c) Det står inte i texten – texten säger inget om hur han kände sig.
- Fysik, kemi, medicin, litteratur och fred.
- Exempel på svar: Att männen inte förstod hur viktigt dokumentet var. För dem var det bara ett papper att skriva under, men det blev början på Nobelpriset.
- Exempel på svar: Eftersom Alfred skrev testamentet själv, utan jurist, var det inte perfekt formulerat. Därför blev det oklart hur det skulle tolkas, och släktingar var missnöjda.
- Exempel på svar: Han skulle nog ha varit nöjd, eftersom han ville bli ihågkommen för något gott och hjälpa mänskligheten. Att priset finns kvar visar att hans idé fungerade. (Godkänn motiverade svar.)
Bedöm öppna svar efter innehåll, inte efter exakt formulering. Att skriva av en mening rakt ur texten räcker inte – eleven ska visa förståelse.
Nivå B1 (sfi-d). Berättelsen står genomgående i preteritum. Texten är en närbild av ett enda ögonblick (undertecknandet 27 november 1895) och kompletterar biografin, som täcker dynamiten och hela livet. Frågorna 6–8 tränar inferens. Lyft gärna att texten markerar osäkerhet om Alfreds känslor (fråga 4c) – allt står inte i en text.
Diskussionsfrågor
- Alfred skrev ett av sina viktigaste dokument utan hjälp av en jurist. När är det klokt att be om experthjälp?
- Han ville hjälpa hela mänskligheten, oavsett nationalitet. Varför var den tanken ovanlig på 1890-talet, tror du?
- Ett kort papper på fyra sidor förändrade historien. Kan små beslut få stora följder? Ge exempel.
- Skriv (4 meningar): Skriv om ett beslut, stort eller litet, som har fått stora följder för dig eller någon du känner.